Gymnasieministern: ”Pedagogiken ska vara herre och it ska vara tjänare”

Bara för någon månad sedan tog Anna Ekström steget från att leda Skolverket till att bli gymnasieminister. I våras låg regeringen på för att hon och hennes medarbetare på kort tid skulle ta fram förslag till en nationell it-strategi för skolan. Sedan förslagen, ett för grundskolan och ett för gymnasiet och vuxenutbildningen, lämnades i början av april har det däremot varit tyst från regeringen.

Och Anna Ekström har heller inga besked att ge.

– Nej, jag måste vara tråkig och säga att det bereds inom regeringskansliet. Det betyder inte att ingenting händer utan det betyder att der jobbas med frågan. Jag kan inte ge några tidsramar, säger hon.

Men att strategin ska komma på plats och att skolan måste digitaliseras i högre grad än i dag, om det finns det inga tvivel.

– Skolan finns ju för att barn och elever ska lära sig sånt som de behöver i arbetslivet och i livet. För att funka i arbetslivet eller högre studier eller som samhällsmedborgare måste man behärska en del saker som har med it att göra. Det är en aspekt, säger hon.

En annan aspekt är själva undervisningen.

– En pedagogik där man använder it kan innehålla innovativa grepp som så kallade flipped classrooms eller att enkelt kunna ställa snabba diagnostiska frågor för att se hur elverna hänger med och blixtsnabbt anpassa undervisningen. Eller adaptiva prov som anpassas efter hur eleverna svarar det ger jättestora möjligheter, säger Anna Ekström.

– Samtidigt är det viktigt att pedagogiken går först – pedagogiken ska vara herren och it ska vara tjänare.

Läs också: Digitaliseringsministern: Så ska Sverige göra comeback som it-nation

Hon trycker också på att eleverna måste få med sig mycket källkritik.

– Jag tror det finns jättestora vinster i att kunna riktigt mycket källkritik och att ha en bra förmåga i att tränga bakom förenklade budskap som kan spridas med blixtens hastighet i en digital värld.

Som exempel pekar hon på hur en femtonårig pojke nyligen attackerades av några sverigedemokratiska politiker som insinuerade att han i själva verket var äldre eftersom han hade skäggväxt och inte var från Sverige ursprungligen. Något som i sin tur ledde till en mängd hatiska kommentarer.

– Där har ju Skolverket material som är anpassat för lågstadieelever som man kan tycka att riksdagsledamöter skulle ha glädje av att sätta sig in i, säger hon syrligt.

Digitala prov, adaptiva prov, pedagogik, källkritik – det finns inte bara ett svar på vad it i skolan ger konstaterar hon.

– Det finns väldigt många saker alltifrån elevernas och lärarnas arbetsmiljö till delvis nytt kursinnehåll som programmering exempelvis som ska in i grundskolan och ligger på Gustav Fridolins bord.

Men det finns också hinder på vägen mot en digitaliserad skola.

– Det största problemet är kompetensbristen hos lärare och rektorer och det är också det de säger själva lärarna, att de behöver mer kunskap.

Där handlar det om både att lärarutbildningarna ger de kunskaper som behövs men framför allt handlar det om kompetensutveckling.

– De flesta av våra lärare har utbildningen bakom sig och då är det fortbildning som gäller. Och det är huvudmännen som har ansvar för det.

Läs också: Skol-it vilar ofta på skral vetenskaplig grund – det är dags att ändra på det

Skulle man kunna tänka sig att staten gjorde en satsning på att höja lärarnas kompetens?

– Det finns inget förslag om det för närvarande.

När det gäller rektorernas digitala kompetens ligger bollen hos Skolverket enligt Anna Ekström.

– Där handlar det om att få med det i de upphandlingar av rektorsutbildningar som görs.

Digitaliseringen förändrar hela samhället – hur påverkar det skolan? Ser du att vi går emot en framtid där innehållet omvärderas i grunden?

Nej, det tror inte Anna Ekström.

– Kursplaneinnehållet är frammejslat efter en ganska noggrann diskussion med arbetsgivare, högskolor, lärare, elever, föräldrar. Jag tycker att det innehållet alltid ska vara föremål för diskussioner och förändringr, säger hon.

– Men jag ser inte framför mig några stora genomgripande läroplanreformer där man kastar ut allt gammalt och ersätter det med nytt revolutionerande. För att klara sig i den digitala världen så krävs grundläggande kunskaper som några kallar gammaldags.

Hon pekar på att en Pisastudie som gjorts över elevers digitala färdigheter.

– De som lyckades bäst i den och var digitalt mest kunniga var också bland de bästa på läsförståelse och matte och ägnade lagom mycket tid åt internet ­– inte för lite men heller inte för mycket. Jag ser ingen motsättning mellan traditionell kunskap och ny kunskap.

Klarar skolan att ta höjd för den snabba teknikutvecklingen eller blir det trögt att hinna med?

– Nej, trögt vet jag inte. Men så länge resurserna är ändliga så kommer vi att diskutera prioriteringar i skolans värld. Om tio år kommer att vara missnöjda att det inte går tillräckligt fort fram men vi kommer samtidigt att vara häpna över hur mycket som har hänt. Vi kommer att vara bekymrade att barn och elever inte lär sig tillräckligt mycket samtidigt som vi kommer att vara helt lyckliga över vilka framsteg de gör, säger hon.

Grundläggande färdigheter och förståelse i matematik och läsförståelse, bra förmåga till källkritik och en god grund att stå på i historia, samhällskunskap, värderingsfrågor – ja det behovet kommer att finnas kvar framhåller Anna Ekström.

– Precis sånt som skolan har jobbat med i hundratals år.