Polisens omorganisation fick nyligen svidande kritik i en rapport från Statskontoret. Den enda stödavdelning som får godkänt i rapporten och anses ha klarat sitt uppdrag att stötta verksamheten är it-avdelningen.
Så vad är det då som it-avdelningen gör rätt?
– Vi jobbar agilt och nära verksamheten. Våra utvecklare är ute med poliserna för att se hur de jobbar och poliser är inblandade i allt det vi utvecklar, säger Mikael Fredriksson, chef för utvecklingsenheten.
Nyutvecklingen har också fått extra fart genom ett tätt samarbete med it-säkerhetsfolket genom hela utvecklingen.
– Det har verkligen varit en framgångsfaktor, säger Anna Günther-Hanssen som är biträdande it-chef.
– I stället för att de arbetar som en granskande funktion är de involverade i arbetet med att lösa problemen.
En annan faktor är att utvecklingen inte längre sker i projektform.
– Det handlar mycket om att vi lagt all applikationsutveckling i linjen. Som koncern ska vi alltid leverera it-stöd till poliserna – varje dag alla timmar på dygnet. Inte bara i enstaka projekt, säger it-chefen Tomas Landeström.
Läs också: Larmet: Polisens usla koll på it får utredningar att läggas ner
Varje år görs en it-plan där det bestäms vilka leveranser som ska göras det kommande året. Av dem brukar ett 40-tal huvudlveranser som alla är verksamhetsnyttiga.
– Vårt agila arbetssätt där vi arbetar med kontinuerliga leveranser har ökat vår förmåga radikalt.
Medan den övriga organisationen fortfarande kämpar med att hitta sin nya form så inriktar sig it-avdelningen på just detta – att stötta poliserna med nya verktyg.
Och det har hänt mycket bara det senaste året.
Sedan slutet av 2015 har alla drygt 10 000 poliser i yttre tjänst försetts med mobiler med en app som kallas Polisens multifråga.
Bara häromdagen prisades appen, där det går att göra sökningar och slagningar, på sådant som registreringsnummer och personnummer av andvändbarhetsföretaget Inuse som ett "föredöme för hela myndighets-Sverige".
– Poliserna ute på fältet var så eftersatta så 2015 ägnade vi helt åt dem, säger Tomas Landeström.
Det innebar att det också var de som fick de nya tjänstemobilerna först.
– Men det var inte helt smärtfritt internt. Ofta har ju kontorspersonalen prioriterats, men denna gång fick ingen en tjänstemobil innan alla poliser fått det. Det har också ett signalvärde att vi visar att vi prioriterar dem som faktiskt krigar därute.
Polisen har satsat på Iphone och IOS som teknikplattform. På sant agilt sätt prioriteras det att få ut saker så snabbt som möjligt och då är det en fördel att inte behöva bygga appar till många olika operativsystem konstaterar Mikael Fredriksson.
– Vi kan inte begränsas av att vi inte vågar leverera för att vi inte täcker in allt, säger han.
Och Tomas Landeström konstaterar att Iphone visserligen är den teknikplattform man valt nu men att det kan ändras.
– Om man arbetar superagilt med mobilitet så kan man inte ha en tidshorisont som är längre än två tre år. När mobilernas livstid börjar rinna ut får vi titta på teknikutvecklingen och se om vi behöver välja en annan teknisk plattform. Vi vill inte heller löpa risken att hamna i ett läge med massa olika plattformar.
Nu utvecklas appar för att stötta poliserna på fältet.
– Mobila verktyg har en väldig potential. Vi siktar på att poliserna på fältet ska ha ett informationsövertag när de gör ett ingripanden. Om någon är bedömd som farlig ska de ha tillgång till den kunskapen. Det ökar säkerheten samtidigt som de bättre verktygen frigör tid så att de hinner göra fler ingripanden, säger Tomas Landeström.
I somras startade också ett pilotprojekt med en kameraapp som snart ska rullas ut på bred front. En objektlagringsplattform står redo för att ta emot inflödet av bilder – och på sikt även filmer.
Där kommer också bildanalys in som ett viktigt verktyg.
– Där finns det mycket lagar att förhålla sig till. Men tänk bara vilka vinster att kunna analysera bilder från en övervakningskamera automatiskt i stället för att en person ska titta igenom timme efter timme med bildmaterial, säger Tomas Landeström.
Läs också: Nu får alla poliser en smartphone – med appar som gör polisarbetet mer effektivt
Ett förbättrat beslutsstöd är också något som utvecklarna arbetar med
– En av våra utvecklingsgrupper jobbar med analysverktyg. Tidigare har vi arbetat med statiska statistikrapporter. Nu finns helt andra möjligheter och vi kan också börja förutse saker i större utsträckning. Det här är bara i sin linda ännu, säger Mikael Fredriksson.
Efter att enbart ha fokuserat på poliserna på fältet har utvecklarna nu också ägnat sig åt att utveckla även de interna systemen och också koppla ihop dem med de mobila apparna.
– När våra olika system börjar samverka och mobiliteten kopplas ihop med regionledningscentralerna och utredningssystemen får vi helt andra möjligheter att kommunicera, leda och styra, säger Tomas Landeström.
Trots att arbetet alltså gått snabbt framåt och den svenska Polisen gått från att vara i bakvattnet till att ligga långt fram internationellt enligt alla de inblandade på it-avdelningen så siktar man betydligt högre.
Fast det finns en flaskhals och det är att sammansättningen på avdelningen inte matchar uppdraget och det nya arbetssättet. Omställningen är igång och en hel del av medarbetarna har flyttat till andra ställen i polisorganisationen. Från drygt 800 medarbetare för något år sedan är man nu nere i drygt 700. Det som fattas är framför allt utvecklare.
– The more the merrier. I dag är vi svältfödda på utvecklare, säger Tomas Landeström.
– Alla kan inte vara utvecklare. Vi behöver också folk som installerar system, supportar, bygger ledningscentraler och håller i drift och nät. Men vi skulle lätt kunna ha fyra eller fem gånger fler utvecklare än de 60 vi har i dag.
