Första deadlinen för en svensk e-legitimation var 2012. Sedan dess har den skjutits upp flera gånger. Förra hösten stod det klart att tidplanen inte skulle hålla eftersom varken leverantörer eller myndigheter anslöt sig till avtalet i den takt som E-legitimationsnämnden hoppades. Missnöje med ersättningsmodellen och kritik mot det tekniska ramverk som tagits fram var två viktiga orsaker.
Samtidigt höll myndigheternas avtal med bankerna om att använda sig av bank-id på att gå ut. Så staten satte ner foten och gav E-legitimationsnämnden i uppdrag att lösa situationen.
Resultatet blev ett övergångsavtal med bankerna fram till slutet av 2018 och en rapport med hur E-legitimationsnämnden nu vill gå vidare med arbetet som i dagarna lämnats in till regeringen.
Vad är det då som gör att ert nya förslag kommer att lyckas bättre?
– Förut tänkte vi att alla skulle in i ett och samma avtal, både myndigheter och kommuner och alla typer av e-legitimationer. Men nu arbetar vi för att ta fram ett par olika avtal så att det finns valmöjligheter, säger Eva Sartorius som är strateg på E-legitimationsnämnden.
Läs också: Statens e-legitimation tillbaka på ruta ett – fiaskoprojektet tas om från början
Och samtidigt lättar nämnden på kraven att det tekniska ramverket måste ligga som ett lager över bank-id-transaktionerna.
– Där ser vi att det finns specialfall med myndigheter som har stora fungerande bank-id-flöden – de ska kunna ha kvar dem vid sidan av. Så man kan säga att vi helt enkelt inte tvingar in i samma fålla på det sätt som vi gjorde tidigare.
Exakt när en ny struktur ska vara på plats är inte bestämt men det finns några tydliga deadlines på vägen. Den ena är september 2018 då offentlig sektor i Sverige måste kunna ta emot legitimationer från andra EU-länder, Schweiz och Norge. Den andra är när övergångsavtalen för bank-id går ut senare den hösten.
– Där är det också så att om inte staten satt upp minst en e-legitimation på EU:s lista så kommer inte vi svenskar att kunna logga in hos myndigheter i de andra medlemsländerna när det är dags, säger Eva Sartorius.
Läs också: Bank-id-bossen: "Svensk e-legitimation gick snett från start"
Förutom att vi kan behöva ett godkänt statligt e-legg för att logga in på någon myndighet i ett annat EU-land så finns det också flera andra skäl till att det ska finnas alternativ til bank-id enligt rapporten.
– Vad händer om bank-id-servern stannar i två dagar? Vi är så oerhört beroende av att det fungerar i dag så det räcker inte att bara ha reservrutiner – vi behöver ha alternativ att ta till också. Även om man älskar sitt mobila bank-id så är det bra att ha något som kan användas i nödfall. Som att använda passet som reservlegitimation om någon stjäl ens körkort.
Det senaste året har det också seglat upp ett annat angeläget område för e-legitimation som också tas upp i rapporten. Nämligen behovet för nyanlända att ha en e-legitimation när de kommunicerar med myndigheterna.
– Det här är en fråga som lyfts av några myndigheter som samverkar för att ta fram stöd till nyanlända. I dag är det exempelvis många e-tjänster som kräver personnummer och där har vi tagit steget och sagt att det kan fungera också med det samordningsnummer som nyanlända med fastställd identitet har, säger Eva Sartorius.
Men det ska också kunna gå att få en e-legitimation i steget innan en nyanländ fått samordningsnummer och kanske inte har betrodda legitimationshandlingar.
– Genom att knyta det till biometri kan vi få en säker kedja för nyutfärdande av legitimationer. Då går det att koppla en e-legitimation till en särskild individ.
Läs också: Nej, det blir ingen e-legitimation i sommar – nu backar staten och gör om
Vad händer då härnäst med e-legitimationen? När det gäller det mer näraliggande arbetet med att få nya strukturer och avtal på plats kring e-legitimationen så är det något som E-legitimationsnämnden börjar arbeta med redan nu.
– Vi tittar redan nu dels på de avtal som kan behövas 2018 och också på hur vi rent praktiskt går vidare med metadataregistret där all avtalsinformation och teknisk information för att styra trafiken ligger, säger Eva Sartorius.
När det gäller mer övergripande frågor kring hur e-legitimationerna ska kunna användas, exempelvis för nyanlända, ligger bollen nu hos berörda myndigheter och regeringen.
