Om bara en månad var det tänkt att frekvensauktionen i 700 MHz-bandet skulle dra igång och teleoperatörerna låg i startgroparna för att kapa åt sig de åtråvärda frekvensutrymmena.

Men nu får de tåla sig i ytterligare nästan två år efter att regeringen beslutat att titta närmare på vilka frekvensutrymmen som kan krävas för att klara kriskommunikationen för blåljusaktörer, som polis och räddningstjänst och för försvaret. Innan man vet det är en auktion inte aktuell.

Telia Sveriges vd Hélène Barnekow skräder inte orden utan talar om att Sverige i praktiken riskerar att få en negativ utveckling med långsammare överföringshastigheter i de mobila näten.

– Att använda 700 MHz-bandet till mobila tjänster är helt avgörande för att Sverige ska kunna ta nästa steg i digitaliseringen. Därför beklagar vi regeringens beslut, säger hon i en kommentar.

Aron Samuelsson, presschef på Telenor är också oroad över utvecklingen framåt.

– Beslutet innebär en osäkerhet vad gäller utbyggnaden av mobila tjänster i allmänhet och även för implementeringen av 5g-tjänster, säger han.

Läs också: Oklart om 700Mhz-bandet – frekvensauktion avbryts efter regeringsbeslut

På Telia Sverige hade man förberett sig för auktionen och stoppet innebär att utbyggnadsplanerna framåt nu måste revideras.

– Beslutet innebär både en fördröjning för att få ett modernt blåljusnät på plats och en sämre kapacitet för mobilt bredband i glesbygden, säger Mats Lundbäck, cto på Telia Sverige.

I sitt beslut hänvisar regeringen till att det förändrade säkerhetspolitiska läget gör att "försvarets och blåljusmyndigheternas användning måste säkerställas".

Operatörerna oroar sig nu för att regeringen ska fortsätta på den inslagna vägen och skapa ett separat nät för kriskommunikation, som dagens Rakelnät.

– När det gäller säkerhetsläget som regeringen hänvisar till är det ju inget vi kan kommentera. Men vi ser det inte så att 700-bandet och blåljusfrågan är så ihopkopplade som man försöker påskina. Om man vill hänga med i utvecklingen så är det bättre att använda sig av de kommersiella näten hos de befintliga operatörerna i stället för att bygga ett eget nät, säger Mats Lundbäck.

Han pekar också på att en lösning där de kommersiella näten används troligen skulle kunnat vara igång i början av 2018 – samtidigt som regeringens nya beslut låser 700 MHz-bandet till marksänd tv fram till maj 2018.

Läs också: Omstridda Rakelnätet under lupp i ny utredning

Aron Samuelsson, presschef på Telenor, är också av uppfattningen att regeringen borde låta de kommersiella aktörerna sköta blåljusaktörernas kommunikation.

– Vi har den största förståelse för att säkerhetsfrågan är viktig men det finns ingen motsättning mellan det och att ha en frekvensauktion för 700-bandet, säger han.

– Det ryms egna lösningar med extrem hög säkerhet i de kommersiella näten. Det skulle gå snabbare att implementera, vara mycket mer kostnadseffektivt och ha högre funktionalitet. Vi ligger i den tekniska framkanten och utvecklar våra lösningar hela tiden.

En investering i ett separat blåljusnät skulle däremot kosta enorma summor samtidigt som antalet bassatationer och därmed kapaciteten inte skulle vara i närheten av de kommersiella näten enligt Aron Samuelsson.

­– Tillsammans med de andra kommersiella aktörerna har vi tredubbel eller fyrdubbel täckning på många platser vilket ökar tillförlitligheten.

Även Tre går på samma spår och skriver i en kommentar att de tycker att regeringens beslut som kan innebära att det kan byggas ett helt nytt mobilnät för kriskommunikation är olyckligt:

"Vi är övertygade om att det både skulle bli billigare för skattebetalarna och mer effektivt att nyttja befintlig infrastruktur. Tillsammans skulle de befintliga näten ge väsentligt mycket bättre täckning och kapacitet jämfört med ett nytt blåljusnät."