Myndigheter, kommuner och landsting står inför enorma ekonomiska utmaningar inte minst drivet av att vi alla blir äldre och äldre. För att klara det krävs att den offentliga sektorn effektiviseras – framför allt genom digitalisering. Om vi inte lyckas med det väntar enorma skattehöjningar. Och utvecklingen går åt fel håll – vi halkar efter.

Det är civilminister Ardalan Shekarabis, S, budskap som han framförde vid toppledarmötet Digigov på Kistamässan. Ett namn som markerar att man nu slutat tala om e-förvaltning och i stället använder sig av ordet digitalisering även för den offentliga sektorn.

– Det är mitt uppdrag att accelerera digitaliseringen av det offentliga Sverige, säger Ardalan Shekarabi.

Och det finns mycket att göra.

– Vår självbild är inte så uppdaterad, vi tror att vi är bäst i världen men vi halkar efter. Jag blir avundsjuk när jag möter mina kolleger i de nordiska länderna. Det är jobbigt att träffa den danska ministern. Där finns gemensamma lösningar, säger han.

– Vi halkar efter. Det saknas inte goda exempel från enskilda myndigheter eller kommuner och landsting som levererat men det finns ingen koordinerung. Där har vi en relativt lång resa kvar och utnyttjar inte ännu den fulla potential som finns i vårt land.

Läs också: Näringsministern: Sverige kan bli en vinnare i digitaliseringen

I maj startade regeringen också en utredning med syfte att just styra upp samverkan kring de digitala tjänsterna mellan myndigheterna. Nu går regeringen ett steg längre och lägger ett tilläggsdirektiv där utredaren ska titta på hur digitaliseringen skulle stärkas om ansvaret läggs på en myndighet.

– In Sweden we have a system... Därför vill vi ha en myndighet med ett samlat ansvar för digital förvaltning som kan bevaka och driva de frågorna, säger Ardalan Shekarabi.

Förslaget möts av applåder från Digigov-publiken som till stor del består av tjänstemän och politiker på relativt hög nivå inom Myndighetssverige.

Och här ska utredaren också jobba snabbt – redan i mitten av mars ska uppdraget kring en digitaliseringsmyndighet redovisas och även förslag om hur lämpliga kommuner och myndigheter ska bli skyldiga att ansluta sig till tjänsten Mina meddelanden, en digital postlåda dit privatpersoner och företag kan få sina myndighetsmejl.

Men finns det då inte en risk med att lägga digitaliseringen på en myndighet – bör det inte genomsyra allt undrar moderatorn Andreas Ekström.

– Jovisst, det finns en enorm risk om man separerar digitaliseringen från kärnverksamheten. Men det finns också ett antal infrastrukturtjänster som måste fungera och de är inte samlade i dag, säger Ardalan Shekarabi.

Läs också: Sverige bäst på digitalisering? Nej, sanningen är snarare det motsatta.

En annan viktig punkt som civilministern lyfter fram är att fortsätta rensa och få bort laghinder som står i vägen. I samma veva lanserar också regeringen en utredning även på det här området.

– Juridken ska inte vara ett hinder, det är lätt sagt men kräver rätt stora insatser. Men med den här utredningen tar vi tag i det, den ska inte bara peka på hindren utan komma med ändringsförslag. Och där måste vi också hitta måste en bättre balans mellan integritetsregler och behovet av digitalisering och informationsnvändning över gränserna, säger Ardalan Shekarabi och även detta möts av appåder.

När det gäller utvecklingen framåt pekar han också på att regeringen i sin budget för nästa år tagit fram en långsiktig finansiering för nationella digitala tjänster och nationella digitala grunddata där det ska satsas 104 miljoner kronor nästa år och från 2018 143 miljoner kronor årligen.

– Det är förmodligen det viktigaste beslut vi fattat på det här området, säger han.

Allt det här behövs slår han fast. Men det krävs mer.

– Nu ska jag vara lite pessimistisk igen. Det är ju så att de stora välfärdstjänsterna är kommunaliserade. Och det är en modell som jag älskar men om den ska leverera måste kommunernas insatser kring infrastrukturen koordineras med staten. Så jag räcker ut handen mot kommunerna för att vi ska kunna ta nästa steg.