Varför bara ägna våra krafter åt att digitalisera vården? Vad händer om vi också lägger kraft på att använda digitaliseringens möjligheter så att färre blir sjuka?
Det var tankarna bakom ett initiativ som drog igång för ungefär två år sedan och som kallar sig Hälsorörelsen. Det är ett samarbete mellan dataanalysföretaget Sas Institute, Folkhälsomyndigheten, Apoteket, läkemdelsföretaget MSD, it-konsultföretaget Accando, Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och Rise, som är en grupp av svenska forskningsinstitut.
I våras gjordes ett första försök i den riktningen genom att Karolinska Institutet lät Sas Institute få tillgång till forskningsprojektet Lifegenes databas. Där har nära 50 000 svenskar lagt in sin hälsoinformation och svarat på runt tusen frågor, många av dem handlar om livsstilsfaktorer.
I en första modell där man med hjälp av sju variabler försökt ringa in diabetes lyckades man hitta 96 procent utifrån datan i Lifegene. Den starkaste variabeln, där det ingår sådant som ålder, andra allvarliga sjukdomar och olika blodvärden exempevis, har hitills varit postnummerområdet.
– Genom att identifiera områden där det finns större andel som utvecklar diabetes gör att man på sätt och vis redan nu kan förutspå var insatser bör göras. Nu ska vi fortsätta och identifiera mer nyanser i modellen kring varför dessa områden sticker ut ur mängden i datan.
Läs också: Realtidsanalys ska hitta det som avviker – men det gäller att förstå vad det är
Bara i Stockholm finns över 100 000 diabetiker och var åttonde sjukvårdskrona i världen läggs på diabetes och dess följsjukdomar.
– Nu tar vi nästa steg och ska i samarbete med Stockholms läns landsting få tillgång till hela deras vårdvalsdatabas. Där kan vi följa alla aktiviteter och kostnader på individnivå. Uppgifterna är krypterade så vi ser inte exakt vilken individ men kan ändå ringa in dem som löper risk att drabbas av diabetes, säger Niklas Huss, strateg på Sas Institute.
Han är övertygad om att prediktiv analys, där man med hjälp av riskfaktorer kan se vilka individer som ligger i riskzonen att drabbas av en sjukdom innan de faktiskt fått den, kan bli en riktig gamechanger för vården.
– Man pratar ofta om värdebaserad vård, vi vill hellre prata om värdebaserad prediktion. Vi vill vara proaktiva i stället för reaktiva.
Det är något helt nytt som sker utanför de finansieringssystem och det koncept för e-hälsa som samhället arbetar efter konstaterar han.
– Nu sjösätter vi det här utanför linjen för digitala lösningar inom vården. Där pratar man om sådant som att träffa en doktor via en Ipad. Visst behövs digitala lösningar men det är inte det som räddar oss när vi går mot en allt mer åldrande befolkning – då måste det till radikala förändringar.
I Niklas Huss vision för framtiden använder vi alla våra mobiler eller andra bärbara enheter till att inte bara räkna steg utan även ha koll på våra andra hälsoparametrar. Och i bakgrunden byggs allt mer exakta analyser över vilka individer som riskerar drabbas av olika sjukdomar genom att analysföretag får tillgång till kvalitetsregister och andra vårddatabaser.
– Det är lätt att slå ifrån sig allmänna varningar som att det är farligt att röka. Det angår inte mig kan man tänka. Men är det din egen data som skriker ut varningen så blir det svårare att ducka.
Läs också: Svaren finns i dataanalysen – tricket är att ställa bra frågor
Hittills har alla inblandade arbetat ideellt. För Sas Instiutes del har det handlat om fem personer som arbetat lite då och då med projektet.
Men nu har det kommit in pengar från EU:s forskningskonsortium EIT Health, som Rise ska hjälpa till att fördela. Det innebär att personer från Stockholms läns landsting som hjälper Sas Institute och pekar ut väsentliga parametrar för att identifiera diabetiker kan få lön för det arbetet konstaterar Niklas Huss.
– Tanken är att vi börjar med att ha fokus på diabetes och utvecklar det på djupet. Sedan kan vi använda den struktur och och de modeller vi tagit fram och applicera på andra sjukdomar, säger han.
Nu arbetar Hälsorörelsen med att ta fram en ny finansieringsmodell för proaktivt arbete och ett hälsoindex för att kunna värdera proaktiva insatser, något som EU-stödet är kopplat till.
Bara i Stockholm ligger kostnaden för diabetes på 4,5 miljarder kronor per år så det finns stora pengar att spara.
– Och då talar vi bara om vårdens kostnader. Att kunna ringa in riskgrupper och förebygga sjukdomar har en potential att spara pengar mycket bredare än så – försäkringskassan, försäkringsbranschen, arbetsgivare... Jag tror att det här är någonting som kan slå över hela den svenska välfärden.
Nu vill Niklas Huss få med fler aktörer för att det hela ska få en riktig skjuts.
– Vi behöver så ett frö hos makthavarna också så de rör sig åt det här hållet. säger han.
