(CS/London) Ännu har den svenska skolan inte fått in programmering i läroplanen, men det är på gång. Och mycket av fokuset på it i skolan just nu ligger just på kodning och konkreta uttryck för att skapa med hjälp av kodning. Själva görandet. Det kan handla om att få robotar att röra sig som man vill eller att bygga interaktiva tavlor eller halsband som lyser i speciella sekvenser.

Ändå är det bara en del av den digitala kompetens som behöver flytta in i skolan anser forskaren Linda Mannila som arbetat länge med frågor kring programmering i skolan och är knuten till Linköpings universitet.

– Vi måste också förstå hur vi ska förhålla oss i dagens värld där det fysiska och det digitala blir allt mer sammanvävt. Vad är egentligen ett program och hur påverkar det oss i vardagen, säger hon på ett seminarium som stiftelsen Datorn i utbildningen anordnar på skol-it-konferensen Bett.

– Från praktisk programmering är det ett långt steg till att också förstå om jag verkligen ska trycka på alla tester i Facebook eller hur mycket personlig information jag ska dela med mig av.

Läs också: Därför gör pyttedatorn Raspberry Pi succé i skolorna

Linda Mannila är noga med att det här inte nödvändigtvis är frågor som har ett rätt eller fel svar utan att det handlar om att diskutera kring det för att få fram hur man själv tänker och hur man bör agera i förhållande till det.

– Barn är öppna för diskussioner tidigt och de kan absolut tänkt kritiskt, säger hon.

Som exempel tar hon sin egen femåring som satt bredvid henne när Donald Trump installerades som president.

– Han hade hört oss vuxna prata om att vi inte trodde han skulle bli president och ställde plötsligt frågan om det verkligen var på riktigt det vi såg. Barn får influenser från olika håll och det digitala är en pusselbit i det. När jag kom hem från en resa frågade min som om allt som är på Youtube är sant. Det öppnar för viktiga diskussioner.

Frågan är hur de här samtalen ska ta plats i skolan.

– Medvetenheten finns, men det är mer abstrakt än programmering och svårare att ta tag i. Det gäller att hitta metoder, och framför allt de frågor att ta upp, och sedan koppla dem till läroplanen.

Läs också: Vad är det som rör sig, blinkar och skramlar? Det kan vara skol-it

Det handlar om allt ifrån kritiskt tänkande kring olika källor och fejknyheter till etiska frågor som den nya tekniken ger upphov till.

– Det gäller att hitta platser inom olika ämnen för att diskutera hur det påverkar oss som samhälle och som individer. Ta exempelvis artificiell intelligens – det utmanar ju vår tanke om vad det är att vara mänsklig och där kommer vi in på livsåskådningsfrågor.

Att öppna för den här typen av samtal kräver också mycket av lärarna i form av egen digital kompetens och det finns heller inga manualer att följa.

– Det första steget är att gå till sig själv som individ och till sina kolleger och lyfta vilken typ av frågor vi ställs inför i vår digitala samtid och sedan utgå ifrån det.