25 januari utfärdade regeringen ett direktiv om utredning av bland annat skärpta straff för upphovsrättsintrång. Direktivet visar regeringens syn på internet: det är till för företag att sälja produkter som passivt konsumeras. Det är en fattig förståelse av internet som tillhör en annan tradition, en där alla är medproducenter. Det är en tradition av remixer, mashups, parodier, och skaparglädje. Internet sänker trösklarna för att dela med sig av det vi gör, vilket gör att fler deltar. En majoritet av all kultur som delas över internet är skapad utanför de upphovsrättsliga ramarna.
Läs också: “Inför säkerhetskrav på uppkopplade prylar för att skydda internets infrastruktur”
Regeringen inser inte att dess syn på kultur inte är den enda möjliga. De tror att kultur bara skapas av näringslivet, att upphovsrätt krävs för att tjäna pengar på kultur och att utbudet minskar utan den. Vi anser att kultur i hög utsträckning skapas av kreativa individer, att det finns andra sätt att tjäna pengar och att kulturutbudet är större än någonsin, trots att vi i modern tid aldrig haft en i praktiken svagare upphovsrätt än nu.
Direktivet om utredning motiveras med att grov brottslighet funnit kommersiella möjligheter i att driva fildelningssidor, enligt Anna Ebert, rättssakkunnig på justitiedepartementet. Rättighetsalliansens Henrik Pontén har noterat att de ideellt drivna sidorna i stort sett är borta, något som rättssociologen Måns Svensson bekräftar. Fildelningsåklagare Henrik Rasmusson och Fredrik Ingblad hävdar att piratsidorna som tidigare drevs av idealister nu till stor del drivs av brottssyndikat.
Orsaken är att många har gått över till streaming, antyder Pontén. Till skillnad från Bittorrent är det centraliserat - något som skapar förutsättningar att ha en hemsida som alla måste använda sig av och där det går att visa reklam och på så sätt tjäna pengar. Denna centraliserade och kommersialiserade utveckling beror delvis på häxjakten på den privata, icke-kommersiella, distribuerade fildelningen. Fritt kulturutbyte mellan likar har, genom bland annat rädslan för att ertappas, ersatts med vinstdrivande organisationer.
Justitieminister Morgan Johansson säger att ”stöld är stöld [...] och den här regeringen står upp för upphovsrätten”. Upphovsrättsintrång är inte stöld, varken moraliskt eller juridiskt! Det är bedrövligt att en minister år 2017 fortfarande upprepar denna lögn utan att ifrågasättas av intervjuaren. Upphovsrättsintrång är ett brytande av ett statligt garanterat monopol på framställning av kopior; inget annat. Johanssons inställning visar hur regeringen kommer behandla upphovsrätten, oavsett utredningens resultat.Om målet med utredningen är att komma åt brottssyndikaten - och inte enskilda användares privata, begränsade förseelser - som det går att läsa om i utredningsdirektivet, varför löper inte regeringen linan fullt ut? Med en legalisering av fildelning för privat, icke-kommersiellt bruk hade hela syndikatens affärsmodell undergrävts och kulturutbytet antagit en samhälleligt mer effektiv och jämlik form.
Läs också: ”EU:s länkskatt hotar rätten att sprida information på internet”
Piratpartiet vill se en kommersiell upphovsrätt på 5 år med möjlig förlängning upp till 20 år; släppa den privata, icke-kommersiella fildelningen fri; samt införa registreringskrav så att bibliotek och andra arkiv kan digitalisera sina samlingar framöver. Vi vill införa tydliga undantag för remixer, citat (även visuella!) och parodier, samt förbjuda DRM. Med en sådan reform hade vi fått ett Sverige där ”kreativitet uppmuntras, idéer får genomslag och jobb skapas”, som utredningsdirektivet eftersöker.
Magnus Andersson, Partiledare för Piratpartiet
Mattias Rubenson, Piratpartiet
