Trenden är tydlig. Vi går mot ett allt mer automatiserat samhälle där robotar troligen kommer utföra arbetsuppgifter som i dag faller på mänskliga medarbetare. Det gäller framför allt industrin, men även tjänstesektorn känner förändringens vinddrag. Exakt hur många arbetstillfällen som kommer ersättas av robotar varierar i olika rapporter. De allra mest alarmistiska visionerna talar om minst hälften av alla jobb. Andra är betydligt lugnare och ser att ungefär mellan 10 och 20 procent kommer att gå förlorade.
I kölvattnet av denna tekniska utveckling diskuteras hur samhället ska organiseras i en tid då datorer och robotar blir ett allt vanligare inslag. Drar man frågan till sin spets handlar det om hur vi ska finansiera vår välfärd om robotarna tar våra jobb. Nyligen presenterade EU-parlamentet sitt förslag på civilrättsliga bestämmelser för robotteknik.
I panelsamtal med såväl parlamentsledamöter som företrädare från universitet och fackliga organisationer diskuterades robotskatt. Kan det vara aktuellt att inför en skatt på robotar och det arbete de utför? En fråga som bör diskuteras och följas noga, anser ansvarig parlamentsledamot Mady Delvaux. Är det en brist på arbetstillfällen måste EU och dess medlemsstater se över hur socialförsäkringssystem ska se ut. Möjligen skulle det också vara en del av finansieringen av så kallad medborgarlön.
Läs också: Ska robotar hållas ansvariga inför lagen för sina handlingar? Nya regler diskuteras i EU
Förslaget ratas däremot från svenskt håll. Ola Asplund, utredningsansvarig på fackförbundet IF Metall, tror inte att en skatt är rätt väg att gå.
– Det är inget vi ser i framtiden, att det skulle vara rätt väg att avgiftsbelägga robotar. Det strider mot vår traditionella inställning till ny teknik och rationaliseringar. Man ska ha en omsorg om våra medlemmar, men det är inte den nya tekniken vi är rädda för, det är den gamla, säger han.
Industrin måste ligga i framkant, måste driva på ny innovation för att vara konkurrenskraftig. Men han säger också att de måste vara insiktsfulla, facket och medarbetarna måste ha insyn och möjlighet att påverka utvecklingen på arbetsplatserna. Det är på det sättet verksamheter kan förnyas samtidigt som arbetstillfällen räddas. Vilket i förlängningen också, enligt Ola Asplund, är det som kommer rädda verksamheten.
Men han ser också att skillnaderna mellan Europeiska unionens medlemsländer. För det första är det värt att nämna att socialförsäkringen inte något som bestäms av EU:s politiker, det är en nationell angelägenhet. Och det utgör delvis grunden till de fackliga organisationernas oenighet säger Ola Asplund. I ett land med svaga fack och där de sociala skyddsnäten är knutna till arbetsgivaren är efterfrågan på regleringar högre än i de nordiska länderna.
– I Frankrike och Spanien har de löst det så att den anställde får en summa pengar vid uppsägning, som extra månadslön baserat på anställningsår. Det låter kanske frikostigt, men du får inte mycket annan hjälp, säger han.
Läs också: 2,1 miljoner svenska jobb kan automatiseras – med teknik som redan finns
Ytterligare något som talar emot en statligt pålagd avgift, eller skatt, är enligt IF Metall den svenska modellen där arbetsmarknadens parter ska komma överens om förutsättningarna och avtal som rör respektive bransch. Men återigen, med svag facklig organisation förstår han att lagstiftning efterfrågas.
– Det handlar egentligen om strukturomvandling och det har vi alltid sysslat med, säger han.
Ola Asplund drar gärna paralleller till det sena 70-talet då industrin genomgick omfattande förändringar och rationaliseringar. Då talades det som en proms, en skatt på produktionsfaktorerna. Kritiken då, liksom kritiken mot en robotskatt, var att det hämmade teknikutvecklingen. Idén övergavs men försvann väl aldrig riktigt helt, eftersom den dyker upp i debatten med jämna och ojämna mellanrum. I modell 2017 har den diskuterats som ett underlag för så kallad medborgarlön.
Inte heller ekonomiprofessor Pontus Braunerhjelm från KTH tror att en skatt är rätt väg att gå.
– Jag ställer mig fundersam kring om man ska beskatta ny teknik på det sättet. Ett skäl att göra det är att man vill bromsa, att man vill hindra utvecklingen, säger han.
Centralt i EU-parlamentets initiativ för lagstiftning inom robotteknik är att skapa goda förutsättningar för europeiska företag att konkurrera med de asiatiska och amerikanska bolag. Något som klingar falsk med en skatt som enligt ekonomiprofessorn skulle gagna utomeuropeiska företag mer än unionens egna.
Läs också: Självkritiska it-jättar: vi behöver ta ansvar för teknikutvecklingens konsekvenser
– Det går mot alla globala trender. Men det är möjligt att konkurrenskraften skulle gå ner på grund av ny teknik. Men i en välfungerande konkurrensmiljö skulle priserna falla och då är det snarare bättre med en konsumentbeskattning. Det är också en lättare sak att samla in, säger Pontus Braunerhjelm.
Syftet med parlamentets initiativ är att lyfta alla de frågor som uppstår kring ny robotteknik. Allt från en förändrad arbetsmarknad till säkerhet och vad en robot egentligen är. Och om arbete ska beskattas oavsett utförare.
– Jag tycker det är bra inställning och framför allt en nödvändig diskussion. Att man går på djupet och går ner i detaljerna, och det ur ett globalt perspektiv, säger han.
En som däremot är för en skatt på robotars arbete är Bill Gates. I en intervju med Quartz säger han en robotskatt skulle kunna finansiera arbeten som att ta han om äldre eller arbeten med barn i skolan. Alltså arbeten där människor är att föredra framför robotar och där behoven ser ut att öka framöver. Men också som ett sätt att hålla kontroll på utvecklingen och finansiera andra former av anställningar. Fråga lär diskuteras vidare, som man säger: fortsättning följer.
