I länder som Nederländerna, Tyskland och USA finns en lång tradition av att väva in etiska diskussioner i teknikutbildningar och att ha en pågående debatt kring etik och teknik. Men i Sverige är den typen av diskussioner inte så vanliga.
– När de dyker upp så handlar det ofta om redan befintlig teknik – om kärnkraft eller vindkraft exempelvis. Integritetsfrågor kopplade till teknik väcker också debatt, som FRA-debatten, säger Jessica Nihlén Fahlquist, filosof som forskar kring tekniketik.
Hon har tidigare undervisat ingenjörsstudenter på KTH i etikfrågor men nu undervisar hon studenter på Centrum för bioetik och forskning i Uppsala.
Ännu är etik en främmande fågel på de flesta teknikutbildningar. Men här och var har det börjat vävas in. Och det är så Jessica Nihlén Fahlquist vill ha det. Inte som ett insprängt block utan att det kommer in då och då och kopplas till de teknikområden man studerar.
– Det är viktigt att det blir en del av kärnämnet som man har med sig och tänker på hela tiden. Det här är en diskussion som vi borde ha mycket mer av i hela samhället och även om det rör på sig så går det långsamt, säger hon.
Läs också: Etik och kritik lika viktigt som programmering när digital kompetens lärs ut i skolan
Ett skäl till att vi sällan tar upp etikfrågor i samband med teknik kan vara att Sverige av tradition är ett teknikvänligt land. Teknik innebär effektivisering och framsteg och det gillar vi. Att problematisera genom att ta upp etiska frågor kring teknik kan misstolkas som teknikfientlighet. Men Jessica Nihlén Fahlquist är tydlig med att det inte alls är frågan om det.
– Det handlar inte om att vara fientlig mot tekniken som sådan utan att försöka se alla de olika konsekvenser som följer. Även om det finns många fördelar finns det också nackdelar – hur ska vi hantera dem?
Hon pekar på att teknik ofta ses som neutral men att den i själva verket ofta bär med sig normer och värderingar.
– Exempelvis har det diskuterats kring dataspel där det inte gått för två personer av samma kön att gifta sig. Det är en norm som följt med och det är sådant som man kan ta ställning till i utvecklingen.
Förutom att fundera kring vilka värderingar som tekniken ger uttryck för är ansvarsfrågan central i de etiska diskussionerna kring teknik.
– Jag har en student som skriver uppsats om beslutsstödssystem i vården som ju kommer mer och mer. Problemet är bara att besluten inte går att spåra – de här intelligenta systemen blir som svarta lådor där beslutet bara kommer ut utan att det går att se vad det baserar sig på, säger Jessica Nihlén Fahlquist.
– Och vems är felet då om något går fel?
Ansvarsfrågan i sig är också komplicerad eftersom det finns olika typer av ansvar.
– Det kan handla om vem som har ansvar om något hänt men även vem som har ansvar för vad som kan hända i framtiden.
Ett område som diskuterats är hur ansvaret ser ut när det gäller förarlösa bilar. Vilket ansvar har utvecklaren av mjukvaran för om bilen tar ett beslut där någon dör? Volvo har för sin del gått ut med att de tar på sig det juridiska ansvaret om det sker en olycka.
– Men vad betyder det egentligen – hur långt sträcker sig ansvaret? Det här är oerhört viktiga frågor som vi måste diskutera innan vi släpper ut förarlösa bilar.
Och just diskussionen som krävs för att överväga de etiska aspekterna hamnar i konflikt med den oerhört snabba teknikutvecklingen.
– Reflektion kan inte skyndas fram. Så priset kanske blir att vi måste sakta ner lite – men det får vi ta om vi tycker det är viktigt, säger Jessica Nihlén Fahlquist.
Läs också: Forskare vädjar till ingenjörerna: bygg ”snälla” robotar
När det gäller de som utbildar sig inom teknik ser hon en ökande medvetenhet om de här frågorna.
– Ingenjörernas bild av sig själva under utveckling, de ser på sig själva på ett annat sätt nu än tidigare. De ser sig själva mer som en del av en värld och arbetar mer i grupper vilket kräver mer kommunikation.
Frågan är vad som händer med de som har med sig etikdiskussionerna från sin utbildning när de kommer ut i verkligheten? Är det något företagen är intresserade av?
– Hållbarhet och socialt ansvar lyfts ju mer och mer så kanske finns en större öppenhet för ifrågasättande och diskussion. Det gäller bara att det är på allvar och inte något som sägs, det kan oroa mig lite, säger Jessica Nihlén Fahlquist.
Hur ser då företagens ansvar ut? Företag som utvecklar fantastisk teknik som effektiviserar samhället men samtidigt gör att mängder av arbeten försvinner? Har de något ansvar alls för det?
– Hur långt det ansvaret går är svårt att säga. Men jag tycker i alla fall att de har ansvar för att delta i samhällsdebatten kring de här frågorna, säger Jessica Nihlén Fahlquist.
Det är också viktigt att vi inte nonchalerar människors oro. Hon hänvisar till en professor, Sabine Roeser, vid Delftuniversitetet i Nederländerna, som just talar om att vi måste stanna upp och diskutera den.
– Ibland kan oron vara befogad och ibland inte – men det vet vi inte förrän vi lyft diskussionen.
Och det betyder inte att en teknik döms ut.
– Det handlar om att faktiskt göra den bättre genom att också ta hänsyn till de etiska aspekterna, få fram änny bättre produkter, säger Jessica Nihlén Fahlquist.
