Sverige är flitigt med att knipa forskningspengar från EU. Men trots att vi gärna ser oss som en framgångsrik it-nation är vi dåliga på att söka stöd just för it-forskning.
Under det åttonde ramprogrammet som nu pågår, kallat Horisont 2020, bibehåller Sverige sin plats i konkurrensen när det gäller forskningsstöd generellt konstaterar Linda Bell, enhetschef för EU-relationer på Vinnova.
– Vi ligger kvar en åttondeplats men det är några större länder med Tyskland i spetsen som drar ifrån. Och det är också viktigt att veta att det inte handlar om stöd relaterat till vår folkmängd utan om det totala stödet, säger hon.
– Tilldelningen sker helt i konkurrens, det finns ingen specifik pott för varje land.
Men det här gäller allt forskningsstöd som gåt till Sverige där vi bland annat är väldigt framgångsrika inom områden som hälsa. life science, transporter och miljöteknik.
Läs också: Filosofen: Vi måste tala mer etik och teknik
Om man däremot ser till just den del av pengarna som är öronmärkt för just forskning inom it ligger vi däremot sämre till.
– Där ligger vi inte i toppskiktet utan är mer medelmåttiga. Vi kan absolut bli bättre, säger Linda Bell.
Hittills har vi lagt vantarna på 577 miljoner kronor och ligger med det på en tiondeplats med länder som Grekland, Österrike, Belgien och Nederländerna framför oss i listan.
Kvar att fördela för forskning inom it-området finns totalt 4,6 miljarder euro motsvarande dryga 43,8 miljarder kronor, fram till 2020. Det är stöd som ska utlysas under 2018-2020 så det finns goda möjligheter att söka pengar under de kommande åren.
Dessutom finns självklart pengar kvar även inom andra forskningsområden eftersom it i dag vävs in i stort sett alla områden – som exempelvis e-hälsa och smarta transporter.
Men när det gäller de renodlade it-tjänsteföretagen i Sverige verkar det som om de går andra vägar för att få finansiering.
– Jag tror att det finns en del andra pengar i systemet som exempelvis riskkapital och då kan företagen ibland välja att springa efter de pengarna, säger Linda Bell.
Hon konstaterar också att de riktigt stora företagen, läs Ericsson, är duktiga på att söka medan de mellanstora är sämre.
– Det är ett stort gäng som inte har fått upp ögonen för den här möjligheten ännu.
Läs också: Så vill ABB fånga upp svenska startups och lotsa in dem i industrin
Samtidigt avråder Linda Bell företag från att söka sig till forskningsprogrammet enbart för pengarna.
– Det handlar om vilken strategi man har för företaget. Om man har nytta av att jobba tillsammans med andra och utvekla sin kompetens. Det här är ju en väldigt bra språngbräda för att bli synlig i Europa och internationellt, säger hon.
– Vår erfarenhet är att de företag som verkligen lyckas skapa en stark koppling till sin egen tillväxtstrategi får en bättre långsiktig utveckling
Ännu har inte Brexit kickat in men det kan bli en stötesten för svenska företag.
– Storbritannien är väldigt framgångsrikt när det gäller att få forskningsstöd och svenska företag och institutioner samarbetar ofta med brittiska. Vad som händer med det framöver är oklart.
För små företag som har innovationsidéer de vill pröva men som inte har muskler att delta i stora forskningsprogram finns det sedan några år nya möjligheter. Där har EU något som kallas för SME-instrumentet där det finns möjlighet att få bidrag. Där kan man söka under hela året i olika utlysningar. Enligt Linda Bell har svenska småföretag varit relativt framgångsrika.
– Vi har ju en bra startupscen och det är det som jag tror vi ser i det här programmet.
Djungeln kring vad det finns att söka och hur man ska göra har skapat en mängd konsulter som erbjuder sig att hjälpa till att ta sig igenom. Men Linda Bell framhåller att det också finns gratis stöd att få från olika håll. Mycket information finns hos Vinnova men det finns också mer handfast stöd.
– Mycket är knutet till universiteten som vi också utbildar och förser med aktuell information. Tillsammans med Tillväxtverket finansierar vi också supportkontoret EUSME, som är knutet till forskningsinstituten inom paraplyorganisationen Rise . Där kan företagen få gratis rådgivning och hjälp, bland annat med kurser om hur man skriver en ansökan. Vinnova har också ett resebidrag för småföretag som vill delta i samverkansprojekt.
