Den kinesiska regeringen jobbar stenhårt för att ta ledartröjan vad gäller teknikutveckling. Det gäller datorer i allmänhet, halvledare, miljövänlig energi, med flera områden. Och det ska göras genom satsningar på forskning och utveckling. Samtidigt som den nuvarande ledaren USA minskar forskningsanslagen så ökar de i Kina, skriver IDG News.

Så det är ingen överraskning att Kina smider planer för en månbas. Snart har man en bemannad rymdstation. Lägg till det satsningar på kvantteknik och ett uttalat mål att bygga den första superdatorn av typen ”exascale”.

Här är fyra skäl till att Kina kommer att ta ledningen på modern teknik:

1. Fokus på vetenskap
Under sin presidentvalskampanj lovade Donald Trump att öka investeringarna i vetenskap, men i den föreslagna budgeten för 2018 har de minskats. Nu höjs röster om att det innebär minskade chanser att hitta botemedel mot sjukdomar och säkra energiförsörjningen. Och det är likadant på många andra håll i västvärlden. USAs problem illustrerar hur det är ställt i hela västvärlden.

Läs också: Microsofts specialversion av Windows 10 ska blidka Kinas regering

I Kina är det annat ljud i skällan, det satsas mycket på vetenskap. Att presidenten Xi Jinping nämner vetenskap och innovation som ledstjärnan för Kinas utveckling är ett tecken på inställningen.

En väldigt symbolisk satsning är den som går ut på att etablera en månbas. Månlandningen 1969 kom att känneteckna västvärldens, främst USAs, ledande ställning inom teknik och vetenskap. Nu hoppas Kina att en månbas ska bli nästa steg.

Bland delmål märks att Kinas första modul i en rymdstation, med namnet Tianhe-1, ska skjutas upp nästa år. 2022 ska rymdstationen vara helt klar. 2036 hoppas man landa på månen. Som jämförelse ska Nasas budget 2018 minskas med en procent.

Kvantdatorer är ett annat område där Kina har en chans att ta täten.

2. Ska ta täten inom forskning och utveckling
De kinesiska investeringarna i forskning och utveckling ökar så snabbt att landet förutspås gå om USA och ta täten redan 2020. Det betyder inte med automatik att Kina blir bäst på innovation, mätetal som patent som registreras i flera länder pekar fortfarande ut USA som ledaren. Men den ökade kinesiska satsningen på forskning och utveckling är anmärkningsvärd. Enligt den amerikanska myndigheten National Science Foundation ökade den med 19,5 procent per år från 2003 till 2013.

Visst kan man misstänka att en amerikansk myndighet överdriver den kinesiska satsningen, med syfte att öka den egna. Men man vräker med största säkerhet inte ur sig vilka påståenden som helst.

Ett exempel på den kinesiska satsningen gäller miljövänlig framställning av energi. 2015 satsades 103 miljarder dollar, cirka 905 miljarder kronor. Det var en ökning med 17 procent sedan 2014. USA som låg tvåa mäktade med 44 miljarder dollar, cirka 387 miljarder kronor, 2015.

3. Supersatsning på superdatorer
Många tror att Kina snart tar täten på superdatorer. Av allt döma ser man på det arbetet som en tävling i Kina. Satsningen på att få fram exascaledatorer kan leda fram till en prototyp redan i slutet av nästa år, vilket i så fall innebär att man blir först.

Läs också: Nu kommer den kinesiska invasionen – fem molntrender att hålla koll på

Världens snabbaste superdator, som klarar 125 petaflops, är kinesisk och byggd med inhemska processorer. En petaflop innebär en biljard (15 nollor) flyttalsberäkningar per sekund. En exascalemaskin klarar 1 000 petaflops.

4. Helhjärtad satsning på halvledare
Enligt en rapport från den amerikanska regeringen ligger Kina åtminstone 1,5 generation efter de ledande länderna på halvledare. Men den kinesiska regeringen anklagas för att subventionerna den egna halvledarindustrin och sätta upp hinder för utländska aktörer på den egna marknaden, bland annat med krav på att de måste dela med sig av teknik för att få tillgång till den kinesiska marknaden. Rapporten nämner också stölder av teknisk information.

Sammantaget visar det här att den kinesiska regeringen satsar hårt på halvledarindustrin. 2014 offentliggjordes en satsning på 150 miljarder dollar, cirka 1,3 biljoner kronor, på att öka den globala marknadsandelen från nio procent till 70 procent 2025. Det beloppet är ungefär lika stort som värdet på den globala halvledarmarknaden förra året, enligt den tidigare amerikanske handelsministern Penny Pritzker.