Nej, robotarna gör inte 230 miljoner arbetslösa

Enligt en rapport från Forrester riskerar 230 miljoner ”knowledge workers”, eller nio procent av den globala arbetsstyrkan, sina anställningar eftersom deras arbetsuppgifter tas över av robotar. Betyder detta att vi kommer att få ”arméer av arbetslösa som drar omkring i Europa”, som Karl Marx apokalyptiskt skrev? Hav lugn, Marx hade fel och Forrester har fel. Tvärt om kan vi dra nytta av denna automatisering, liksom vi gjort av tidigare automatiseringar.

I min förra krönika, Därför är it-chefen en utrotningshotad art, berörde jag mekaniseringen av industrin, som tog fart på allvar i slutet av 1800-talet, och några av dess följder. Vad var det – förutom tekniska landvinningar – som möjliggjorde industrialiseringen? En sak var tillgång till arbetskraft.

Läs också: 10 sätt att upptäcka avancerade cyberattacker

I mitten av 1800-talet var 90 procent av den svenska arbetskraften sysselsatt i livsmedelsbranschen, i den meningen att de var bönder som odlade spannmål, födde upp mjölk- och köttdjur och vidareförädlade detta till mat. Resterande 10 procent av arbetskraften var sysselsatta i andra yrken – präster, hantverkare, militärer, sumprunkare (se min förra krönika) och annat.

Idag sysselsätter livsmedelsbranschen 9 procent av arbetskraften varav 4 procent är bönder.

Innebär det att vi har en arbetslöshet på 81 procent? Skulle inte tro det. Vad som har hänt är, på ekonomspråk, att resurser omallokeras från lågproduktiva till högproduktiva områden. En modern skördetröska gör samma jobb som 1 000 bönder och bonddrängar på 1800-talet. 999 av dessa gör nu något annat – i början av jordbrukets och industrins mekanisering arbetade de i sågverk och ångkvarnar. Efter hand sökte landsbygdens folk sig till exempel till bilfabriker där varje insatt arbetstimme genererar ett mycket högre mervärde än att slå säd med lie och tröska för hand. Sammanfattningsvis: Mekaniseringen av jordbruket ökade den ekonomiska aktiviteten, tillväxten och effektiviteten.

Naturligtvis kommer det att bli en del omställningsproblem, som alltid när ny teknik slår igenom. Skrivbyråer, resebyråer, bankkontor, aktiemäklare, brevbärare – listan på verksamheter och yrken som försvunnit väsentligen genom internets frammarsch är hur lång som helst. Liksom listan på yrken som inte fanns för 30 år sedan – webbdesigner, sökmotoroptimerare, apputvecklare, scrum-specialist för att nämna några. Som i sin tur förändrat vårt beteende. Enligt SWAG Research planerar 35 procent av Nordens barnfamiljer sin semester genom att använda Facebook.

Så tro inte på Forresters och andras skräckprofetior om massarbetslöshet orsakad av robotars framfart. Tvärt om kan vi utnyttja de då frigjorda resurserna till att göra saker ännu mer produktivt och mindre resurskrävande, inte minst miljövänligt. Föreställ dig att vi ersätter Stockholmarnas tvättmaskiner med samma tvätterskor som på 1800-talet i hundratal arbetade utmed bryggorna i Fiskarhamnen nära Slussen. Luten som skulle sköljas ur tvätten skulle förvandla innerskärgården till ett övergött, grönstrimmigt träsk. Och tvätterskornas arbetsmiljö ska vi inte tala om.

Kuriosa 1: Ordet robot kommer från slaviska robota, som betyder arbetare, vanligtvis tvångsarbetare. Det används också som verb i ryska och andra slaviska språk: ”Rabota!” är en, oftast inte alldeles vänlig, uppmaning på ryska att arbeta mer/hårdare.

Kuriosa 2: Om man skall peka ut en, enskild uppfinning som mer än andra möjliggjorde jordbrukets mekanisering, som i sin tur var en nödvändig förutsättning för industrialiseringen, så är det tveklöst slåttermaskinen. Den konstruerades av en amerikan, Cyrus McCormick, och fungerar på så sätt att den dras framåt av en häst (sedermera en traktor) och maskinens hjuls rotation överförs i att en tandad kniv rör sig fram och tillbaka och skär av säden. Lite som en omvänd ångmaskin, se bilden. Den ersatte 6 man med lie, och påbörjade marschen mot skördetröskan. Varje gång du ser en sådan stå och rosta på en bondgård så betraktar du ett stycke historia – som skapade förutsättningar för att vi numera är apputvecklare, inte bonddrängar.