Stockholm storsatsar – lägger halv miljard på att göra staden digital

– Just nu görs en stor digital satsning i Stockholm, säger cio:n Ann Hellenius.

Förutom de två stora it-upphandlingar på miljardbelopp som CS tidigare skrivit om satsar staden också 545 miljoner kronor på olika digitaliseringsprojekt.

I dagarna kom också en ny digital strategi för Stockholm på plats.

– Den utgår från våra fyra hållbarhetsområden – ekologiskt, finansiellt, demokratiskt och socialt och går tvärs över alla 50 förvaltningar och bolag. Många förvaltningar och bolag har haft sina egna it- och digitaliseringsstrategier för just sina verksamheter. Strategin för Stockholm som smart och uppkopplad stad är en stadsgemensam strategi som omfattar och berör alla. Strategin är en milstolpe, säger Ann Hellenius, cio i Stockholms stad.

115 miljoner kronor läggs på innovativa lösningar och i samband med den digitala strategin tar staden ett grepp kring att föra in internet of things på ett samlat sätt.

– Vi kommer att jobba med big data, sakernas internet och smarta algoritmer för att bygga en smart stad och där har vi tagit ett viktigt principbeslut där vi ska bygga en gemensam infrastruktur, säger hon.

– Vi har valt att använda oss av Stokabmodellen precis som för fibernätet. Det handlar framför allt om att skapa möjligheter att dela data och information i och mellan stadens verksamheter men även med andra. Det handlar också om att se till att olika verksamheter inte sätter upp sensorer på samma ställe, att ha enhetlig teknik så att de inte slår ut varandra så att utbyggnaden verkligen ska vara kostnadseffektiv.

Läs också: Domstol underkände Stockholms mångmiljardupphandling – nu överklagar staden

Redan i dag har staden testat internet of things-lösningar i mindre skala. Bland annat har 122 papperskorgar på Norrmalm utrustats med sensorer.

– Normalt när papperskorgarna töms är vissa överfulla medan andra inte alls är fulla. Men i de nya papperskorgarna så packas de först effektivt med hjälp av solenergi och sedan meddelar de när de behöver tömmas. Det här har minskat det totala behovet av tömning med 70 procent, säger Ann Hellenius.

Sensorer används också ute i gatumiljön där de kan vara en del i smarta trafiklösningar.

– Vid Valla Torg i södra Stockholm där vi reglerar ljus via ledbelysning som tänds när någon kommer gåenden, cyklande eller med bil.

Ann Hellenius tycker generellt att det finns mycket idéer.

– Jag tycker vi är duktiga på att hitta innovativa lösningar men utmaningen är alltid att skala upp dem. Där gäller det att hitta sätt att kunna göra det, att ha tydliga prioriteringar.

Skolan är den verksamhet som får mest digitaliseringspengar, 290 miljoner kronor. Framför allt handlar det om att bygga upp möjligheter till bättre kommunikation mellan skola, elever och vårdnadshavare.

– I dag sker mycket kommunikation via mejl och veckobrev men allt mer kommer ske via mobilen. Det är oerhört viktigt att vi har tidsenliga verktyg, säger hon.

– Och vi vill också att elevens uppgifter ska följa med från att man börjar skolan tills man slutar gymnasiet, att det hänger ihop systemmässigt. Så ser det inte ut i dag.

Det handlar också om att effektivisera de interna processerna och se till att nationella prov, betygshantering, individuella planer ligger åtkomliga och att det går att interagera digitalt och kommunicera kring det.

– Vi har gjort väldigt mycket här så till stor del handlar det om att implementera det på de plattformar vi redan har. Men det kan komma en upphandling av någon del.

Läs också: 400 femteklassare knackade kod i Stockholms stadshus – med hjälp av Spotify och Microsoft

Det pågår också innovativa projekt på andra sätt inom skolan. Ett exempel är Globala gymnasiet som kopplat ihop sitt frånvarosystem med sitt matinköpssystem.

– Det har fått en fantastisk effekt, kapat kostnader och minskat miljöpåverkan. Och det är också ett bra exempel på det som jag tycker är den bästa typen av digitalisering – det som inte syns utan bara gör allting enklare.

Det pågår också en stor upphandling av digitala verktyg för skolan, värd uppåt två miljarder kronor, som just nu gått i stå och ligger i kammarrätten.

– Jag hoppas att det ska bli klart så snart som möjligt för det är viktigt att våra skolor har ändamålsenliga verktyg. I våra upphandlingar tar vi alltid höjd för att det kommer överprövningar men det är tråkigt att skattemedel ska gå till de här långa processerna, säger Ann Hellenius.

Stockholm satsar också 140 miljoner kronor på en modernisering av it-stödet inom socialtjänst och äldreomsorg.

– Där har vi inte kommit lika långt som inom skolan utan är ännu i analysfasen. Men det kommer att landa i en upphandling.

De stora satsningarna på att modernisera och digitalisera Stockholm ingår i arbetet att nå visionen – att vara världens smartaste stad 2040.

– Där märker jag att vi har en mer holistisk syn på vad smart stad är – att det inte räcker med att sätta ut sensorer i gatumiljön utan att det vi gör också är hållbart. Där är begreppet smart stad egentligen inte helt relevant, utan kanske borde vi tala om en hållbar stad.

Ändå använder ni ofta begreppet smart stad när ni beskriver era ambitioner?

– Ja, men det gäller att också bottna i vad det betyder, säger Ann Hellenius.