Snart kan låten till ditt bröllop vara skapad av en maskin

I september 2016 släpptes låten ”Daddy’s Car”. Det var Sony som lät en AI analysera 13 000 lead sheets, det vill säga beskrivningar av hur låtar är uppbyggda. Sen fick AI:n i uppdrag att skapa en Beatlesliknande låt. En människa skrev sedan en text till låten och det är även en människa som sjunger.

Jag har tänkt en del på den låten. Förutom att den är ganska dålig (men det är ju min subjektiva uppfattning), så väcker den inga känslor hos mig över huvud taget. Den känns som en imitation av en låt, vilket också är vad den är.

En orsak till att jag tycker så mycket om att jobba med teknik är att det egentligen handlar så mycket om att förstå sig på människor. Det går att bygga tekniska lösningar utan att förstå sig på människor – men inte bra tekniska lösningar.

När man dessutom börjar prata om lösningar som på olika sätt ersätter människor uppstår också spännande frågor som: Vad ska vi människor egentligen ägna oss åt? Vad är det vi gör bäst?

Pratar man AI börjar vi ställa oss filosofiska frågor som: Vad är egentligen en människa? Idag är det bara en filosofisk fråga. Längre fram kanske det måste bli en juridisk fråga.

Läs också: Elon Musks nya bolag ska koppla ihop våra hjärnor med datorer

Generellt brukar jag tänka att maskiner borde göra allt som är tråkigt, så att vi människor kan ägna oss åt att göra det vi gör bäst, vilket jag tror är typ hänga i gäng. Konst och musik är nog också mer för människor än för maskiner, har jag tänkt.

En tanke som får en intressant utmaning nu när AI kan göra musik. Istället för att se på det på det tråkiga sättet att nu kommer AI och tar våra jobb, så vill jag se det som en möjlighet.

Kan en AI skapa den skönaste konsten vi någonsin sett? Kan en AI skapa musik som får oss att skratta och gråta som aldrig förr? För så är det ju faktiskt med musik att det framkallar alla möjliga känslor i oss.

För att ta reda på om en AI skulle kunna skriva musik som framkallar känslor måste man ta reda på vad det är i musiken som gör det. Varför det är så, och om det går att kvantifiera på något sätt, och därmed återskapa.

Har du funderat på varför vi människor tycker så mycket om att lyssna på musik? Det har jag, och jag har googlat lite om det. Vi är där vi är som art (minst sagt framgångsrika) tack vare evolutionen. Evolutionen funkar som bekant genom slumpmässiga mutationer. Om nästan bara de som har mutationen får föröka sig blir den beständig. De människor som fick ett rejält adrenalinpåslag då de mötte en björn klarade sig oftare än dem som försökte bli kompisar med björnen.

Läs också: Kastade Iphone på björn – överlevde

Men hur kan det komma sig att vi har formats till en art som gillar musik? För det känns ju inte riktigt som att vi blir mer uppmärksamma på att vi håller på att springa på en björn med hög musik i lurarna.

Så här är det: människan är den djurart som är bäst av alla på att upptäcka mönster i ljud. Vår överlevnad har varit beroende av att identifiera dessa mönster, dra slutsatser utifrån dem och att anpassa vårt beteende efter det. Vi kanske använder det i begränsad omfattning idag, men det är ju tydligt att vi lätt kan identifiera till exempel när bilen plötsligt låter annorlunda.

Så hur kommer känslorna in i bilden? Musik kan ju få i stort sett hela spektrumet av känslor att härja runt i kroppen: glädje, sorg melankoli, stolthet, nostalgi, ilska och så vidare. Det troliga är att våra känslor också har uppstått evolutionärt. De ska hjälpa oss att överleva som art.

Att musik väcker känslor kan enligt nutida forskning förklaras av åtta fenomen, som jag har tagit mig friheten att översätta till svenska:

1. Hjärnstamsreflexen. Känslor uppstår för att hjärnstammen reagerar på vissa akustiska variabler, till exempel ljudstyrka. Reflexen talar om för oss att något superviktigt har hänt, men ger ingen mer information än så. Det handlar i grunden om överlevnad.

2. Påverkan på kroppsrytmen. Känslor uppstår när musikens rytm påverkar rytmer i kroppen, till exempel pulsen. På något sätt hänger det ihop med vår kroppsuppfattning och hur vi håller koll på var vi har våra kroppsdelar. Man kanske kan säga att det påverkar hur vi uppfattar oss själva.

3. Betingad reflex. Känslor uppstår därför att ett musikstycke upprepade gånger har associerats med positiva eller negativa stimuli.

4. Imitation av mänskligt ljud. Känslor uppstår när musiken imiterar ljud vi själva använder för att uttrycka känslor, till exempel när ett instrument påminner om tonfallet i en mänsklig röst.

5. Visualisering. Känslor uppstår för att musiken får lyssnaren att skapa metaforer baserat på hur musiken är uppbyggd. En stigande melodi kan ge bilder av en trappa, ett berg, eller vad som helst. Fantasin har inga gränser.

6. Anrop av minnen. Känslor uppstår därför att musiken väcker minnen av något vi personligen varit med om. De här associationerna är ofta väldigt privata, men de kan också delas av en större grupp människor. En fotbollslåt från ett lyckat VM kan exempelvis framkalla liknande känslor hos många.

7. Musikalisk förväntan. Känslor uppstår därför att musiken överraskar oss genom att bete sig på ett oväntat sätt.

8. Estetisk bedömning. Känslor uppstår därför att lyssnaren bedömer musiken som bra eller dålig utifrån subjektiva och privata kriterier.

Det här går att återskapa och bevisa i labbmiljö. Det har gjorts sådana experiment på Uppsala universitet. Några av faktorerna är svårare att återskapa än andra – svåraste är den estetiska bedömningen – men baserat på det här blir jag mer och mer övertygad om att en AI skulle kunna skapa en låt som får mig att känna alla möjliga sorters känslor.

När vi pratar AI pratar vi oftast om big data, enorma datamängder, och om algoritmer som kan dra slutsatser utifrån datamängderna. Tänk er en AI som har tillgång till informationen ovan och dessutom kan dra ut information till exempel från alla spår en människa har lämnat efter sig på internet. Dels lämnar vi frivilligt ut en stor mängd privat information, dels lämnar många av oss spår i olika tjänster för strömmande musik redan idag. För att inte tala om allt vi googlar på.

Läs också: ”Kan du konkurrera med framtiden?”

Så här är ett recept på den ultimata känsloframkallande låten för mig. Efter det här inlägget kan AI:n bara hämta det här:

1. Se till att låten varierar i volym.

2. Släng på lite hjärtslag här och där.

3. Dra in några slingor från 80-talets Nintendospel.

4. Lite tutinstrument brukar kunna låta som skrikande barn. Leta upp rätt ton genom Youtube-klipp på mina barn.

5. Se till att låten stegras.

6. Sök igenom sociala medier efta vilka låtar som har spelats vid de största händelserna i mitt liv (ett tips: I taxin till BB spelades Sean Banan på högsta volym).

7. Förvåna mig genom att byta musikstil mitt i.

8. Vilken sorts musik jag gillar är lätt att hitta genom en skanning av Spotify. Här finns lite fallgropar i form av att hela familjen använder samma konto (personligen kan jag leva utan ”Let It Go” på repeat i timmar), men synka mot det som har lyssnats på från min telefon så blir det bra.

Så! När jag tänker efter är jag faktiskt helt övertygad om att den ultimata känslolåten för varje enskilt tillfälle, för varje individ, kommer redan under 2017. Vad tror du?