Om en dator kan gå igenom och granska 20 000 avtal på en bråkdel av den tid det tar för en människa att göra det samma krävs det inte ett geni för att räkna ut att det ansvariga skrået står inför en omfattande förändring. Digitaliseringen har nu även nått marknaden för juridiska tjänster. Pressade priser och förändrade yrkesroller följer i dess spår, men förvänta er inga robotar i rättssalarna riktigt än.
– Det man kan säga löper genom hela sektorn är att digitaliseringen gör med juridiken som den gjort med så många andra branscher, och det rör begrepp som transaktionskostnader. Marknaden blir mer transparent och mer desintegrerad. Det är sådant som händer när vi blir mer digitala, plötsligt vet köparen ungefär vad en tjänst borde kosta, säger docent Christian Sandström som nyligen presenterade en rapport beställd av Konkurrensverket kring digitaliseringen av juristbranschen.
Läs också: Stockholm storsatsar – lägger halv miljard på att göra staden digital
Under senare år har juristbranschen, i likhet med andra, sett hur nya aktörer tagit sig in på marknaden. En som särskilt gjort sig ett namn är Avtal24. De erbjuder bland annat med hjälp av webbverktyg olika tjänster för avtalshjälp direkt via nätet eller via telefon. Men på frammarsch är också en rad tjänster som bygger på artificiell intelligens där byråerna använder sig av databaser och ny mjukvara för att hantera komplicerad affärsjuridik. Och inte minst mer dataintensiva ärenden.
Tjänster som troligen är mer eller mindre automatiserade i framtiden är hyreskontrakt, genomgång av fastighetsbestånd eller enklare delar av företagsöverlåtelse.
Denna utveckling kommer troligen också leda till pressade priser. När det blir allt tydligare för kunderna vad saker och ting faktiskt kostar, blir det också enligt Christian Sandström svårare för olika byråer att variera prissättningen. Kunderna kan helt enkelt göra bättre jämförelser. Ytterligare en följd av ny teknik är effektiviseringen av arbetstiderna. Om något helt plötsligt tar en timme i stället för åtta kommer det att påverka priset.
Han är dock tydlig på en punkt, det handlar inte om att på sikt plocka bort juristen. Snarare tvärt om.
– Vad som är viktigt att komma ihåg är att Avtal24 fick fart på affärerna när människor kombinerades med teknikplattformen, säger han.
Däremot ska man inte sticka under stol med att en ökad standardisering och ökad grad av automatiserade tjänster kommer att påverka yrket. Inte bara kostnaderna. Olika segment kommer också påverkas olika. Tuffast blir det för mindre, lokala byråer inom familjejuridik. I den historiska tillbakablick som ges i rapporten skriver Sandström att juristbranschen inte, i lika stor utsträckning som andra, gått igenom den förändringsprocess som industriella revolutionen innebar med allt vad den betydde av stordriftsfördelar. Digitaliseringen blir därför ett sätt att bygga den moderna tjänsteorganisationen. Enmans- och fåmansbolag inom den enklare juridiken kan få problem framöver.
– Juridiken har länge fungerat som ett hantverk, frånvaron av skalbarhet och standardisering kommer bli en utmaning för en del mindre byråer, inte minst inom den enklare juridiken runtom i landet, säger han och drar paralleller till hur bankernas lokalkontor mer eller mindre försvunnit från kartan i takt med att det personliga mötet blir allt mindre viktigt.
Läs också: SAS digitaliserar för att gå från flygbolag till livsstilsföretag
Inom de stora byråerna, framför allt inom affärsjuridiken pratas det mycket om de biträdande juristerna. Redan i dag ifrågasätts behovet av denna yrkesgrupp på många byråer. Något som inte är en effekt av digitaliseringen utan snarare den stora finanskrisen 2008, som inleddes med kraschen hos Lehman Brothers. Det som hände var att kunderna började ifrågasätta det stora antalet biträdande jurister och ville i stället ha en senior expert sittandes hos sig. Vilket drivit på utvecklingen av fler seniora medarbetare och delägare, åtminstone utifrån ett internationellt perspektiv.
Denna analys gör Christian Sandström utifrån de 50-tal intervjuer med jurister från olika byråer som delar av rapporten bygger på. Men inte heller de biträdande juristerna kommer att försvinna, snarare handlar det om att tekniken förädlar rollen. Kraven på ökad kunskap inom it, särskilt mjukvara, kommer att öka.
I rapporten delas digitaliseringen upp i tre faser. Den första där analog information förvandlades till elektronisk och därmed rationaliserades vissa supportfunktioner bort, däribland advokatsekreteraren. Steg två är där vi är just nu, och som karaktäriseras av automation och allt mer digitala arbetsmetoder. Fas tre är införande av artificiell intelligens, och där är det mesta på experimentstadiet fortfarande.
Juristbranschen är långt ifrån ensam att gå igenom denna process och många andra har kommit längre på denna resa än advokaterna. En jämförbar bransch är revisorer. Och i likhet med andra områden är det än mer expertkunskap, nischade byråer och domänkunskap som gäller för att säkra sin framtid som byrå.
– Då är man på det torra, vilket ligger helt i linje med hur digitaliseringen fungerar. Enklare grejer går att ta över. Jag brukar göra skillnad på information och kunskap. De som bara vidarebefordrar information försvinner. De som klarar av att integrera mängder av information och förmedla det till målgruppen, de har inget att oro sig för. Det är en så stor del av sakkunskaperna som förblir intakt, säger han.
Den typiske juristen inom tio år är inte en robot som vandrar runt i rättssalen som en slags föregångare till C3PO.
– På tio år kan det hända mycket, res själv tillbaka till 2007 och berätta hur det ser ut i dag och ingen kommer att tro dig. Men jag tror att byråer i högre grad kommer att vara nischade, och det kommer även vara mindre bolag som gör större grejer. Mindre byråer inom affärsjuridik kommer inte att finnas. Biträdande jurister kan mer it och det genomsyrar verksamheten som är mer disintegrerad och man förlitar sig på externa leverantörer av mjukvara, säger Christian Sandström.
Läs också: Datainspektionen sågar lagförslag om samlad läkemedelslista
Visserligen har branschen sett en rad nya aktörer vars arbetsmetoder skiljer sig från de traditionella. Det har i viss mån inneburit en disruptiv omvälvning, men de växer från rätt små nivåer. Sandström ser också att det juridiska hantverket samt relationen mellan jurist och kund troligen kommer se ut mer eller mindre på samma sätt de kommande åren. Och när den nya mjukvaran väl blir vardag lär de flesta byråer använda sig av mer eller mindre samma verktyg. Det kommer att finnas ett antal leverantörer som alla har tillgång till.
– Varför skulle då utfallet mellan dem skilja sig så mycket? Om man har en bransch som gör äppelpaj och alla har tillgång till ungefär samma ingredienser, varför skulle då utfallet skilja sig mellan företagen om man introducerar nya äpplen?
