Än så länge ligger Sverige högt upp på digitaliseringens topplistor. Men frågan är hur länge. Andra länder har satt fart och flåsar oss i nacken.

Det ärr en av slutsatserna i en rapport med namnet Etta eller nolla som Nima Sanandaji tagit fram på uppdrag av IT & Telekomföretagen och som presenterades på torsdagen.

– Digitaliseringen genomsyrar alla samhällsområden på ett sätt som ingen annan fråga gör. Det är svårare att komma på något som inte påverkas än att komma på något som gör det, säger han.

I dag är stor andel av ett lands it-investeringar en måttstock för hur modern ekonomin är. Och just det faktum att Sverige har ett digitalt försprång är en central anledning till att vår ekonomi går bra enligt Nima Sanandaji.

– Samtidigt kommer världen ikapp snabbare än vi kanske tror så det går inte att ta vårt försprång för givet. Tittar man på unga i dag så är det ingen större skillnad i it-användning mellan exempelvis Sverige och Rumänien. Och unga i Polen gör lika bra dataspel som unga i Sverige. Gapen vi hade för fem tio år sedan börjar försvinna.

Läs också: Sverige fortfarande på pallplats i EU:s digilista

För att vi ska klara konkurrenskraften på sikt måste vi helt enkelt bli bättre. Framför allt är det den offentliga sektorn som inte håller takten.

– Stora företag har en hög digital mognad, de medelstora är sisådär och de små är dåliga. Vi måste bli bättre på kompetensförsörjningen och offentlig sektor måste driva på.

Bilden av att offentlig sektor inte hänger med delas av digitaliseringsminister Peter Eriksson som samtalade kring rapporten med Googles Sverigechef Anna Wikland och Karin Schreil Jonsson, vd för Fujitsu Sverige.

– Även om vi på ett plan förstått att utvecklingen drivs av digitaliseringen – och att de flesta håller med om det – så är det ytterligare ett steg att komma till en djupare insikt och förstå vilka förändringar det i praktiken innebär. Och den insikten finns inte överallt, och ofta inte i offentlig sektor, säger Peter Eriksson.

Han välkomnar att det nu kommer krav på ett statligt ledarskap.

– Det är positivt och det är alldeles uppenbart att det behövs. Se bara på kommunerna där finns skalfördelar i digitala tjänster och teknik där det kostar mindre om vi investerar samordnat än var och en för sig.

Samtidigt pekar han på att den svenska förvaltningsmodellen inte gifter sig väl med digitaliseringen.

– Vår struktur är problematisk ur det perspektivet – vi har stuprör som vi vidmakthåller och ett decentraliserat beslutsfattande som gynnat Sverige långsiktigt. Men digitaliseringen kräver mer ledarskap än vad den förvaltningskulturen klarar av.

Läs också: Utredare: Sätt en deadline för när staten ska vara helt digitaliserad

Peter Eriksson tycker att regeringens roll både är att sätta en ambitionsnivå – tillsammans med riksdagen – och att koordinera det offentligas digitalisering.

– Där har vi satt nivån att vi ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Och det är ju något som blir svårare för varje år.

För att offentlig sektor ska kunna gå vidare krävs en ny kultur, nya arbetsformer och lyhördhet.

– Vår myndighetskultur är att vi sitter i möten tar beslut och sedan går hem och gör det vi bestämt. Men just nu är det inte tillräckligt bra. Vi måste kanske arbeta på ett sätt som innebär att någon annan bestämmer.

Han efterlyser också en digitaliseringsmyndighet, något som regeringen planerar för och just nu utreder.

– Vi har ingen samlande myndighet i dag som ligger i framkant och föreslår förändringar. Det finns mycket kvar att göra strukturellt.

Karin Schreil Johansson tog också upp automatiseringen.

– Robotiseringen kommer nu med kraft och vi vet att arbeten kommer att försvinna. Det innebär i förlängningen att vi ska hantera en transformation för den arbetsföra befolkningen samtidigt som vi har en åldrande befolkning. Hur ska vi hantera den förändringen utan att det blir en bromsande effekt i digitaliseringen?

Läs också: Myndighet för digitalisering av offentliga sektorn ska förhindra "enorma" skattehöjningar

Peter Eriksson höll med om att det är en central fråga hur den förändringen ska hanteras.

– Nästan filosofisk. Många tycker det är jätteotäckt och medborgarlön diskuteras runt om i Europa. Men jag tror inte ett dugg på det där – även om en del miljöpartister och andra gör det. Jag tror det riskerar att skapa ett värre klassamhälle än i dag. Jag tror att de nya teknikerna skapar nya jobb, säger han och lägger till:

– Hur många baristas hade vi för 20 år sedan? Hur många körde hem mat till folk?

Och Anna Wikland håller med om att automatiseringen måste avdramatiseras.

– Vi måste hitta ett sätt att förklara robotiseringen i kombination med de yrken som växer fram så att människor inte är rädda. I stället måste vi förstå att det man lär sig i början av livet inte är det man alltid jobbar med sen. Att man måste vidareutbilda sig för att vara relevant.

Men finns det inte en risk, frågade en man i publiken, att digitaliseringen skapar en enorm klyfta i samhället? Hur ska en nybliven pensionär klara att hänga med i teknikutvecklingen? Där måste väl regeringen se till att Sverige inte får den klyftan?

– Ja, vi måste försöka hålla ihop. Men jag tror att det viktiga är att vi inte heller glömmer vad det är som är unikt med att vara människa i den digitaliserade världen och inte bara agerar utifrån tekniken, säger Peter Eriksson.