Drottninggatan i Stockholm, Promenade des Anglais i Nice, Breitscheidplatz i Berlin. Samtliga platser där tunga fordon kapats och använts som vapen vid en terrorattack. Nu ska regeringen tillsammans med företrädare för transportindustrin ta fram tekniska lösningar som skulle kunna stoppa liknande attentat i framtiden. Ett första steg blir att införa så kallad geofencing. Men utmaningarna är många och en rad frågor kräver svar innan förslaget ska vara på plats nästa år.
Fritt översatt till svenska blir geofencing, geo-staket. Vilket ringar in vad tekniken går ut på: att skapa ett virtuell staket, där specifika villkor gäller inom ett begränsat område. När det gäller fordon kan det handla om allt från att automatiskt sänka hastigheten till att ett larm går igång när fordonet lämnar ett visst område.
– Det är en teknik som nyttjats hyfsat länge, och vad det handlar om är att man använder GPS och våra satelliter för att positionera var ett fordon befinner sig. Vi vet att lastbilen ska köra en viss sträcka och vi kan gå till en karta och pricka ut rutten. Går fordonet utanför den rutten går ett larm. Men håller den sig innanför staketet är det ok, säger Carl Johan Almqvist, säkerhetsexpert inom Volvokoncernen.
Initativet, som presenterades vid en presskonferens i torsdags, är ett samarbete mellan lastbilstillverkarna Scania och Volvo Trucks tillsammans med Volvokoncernen, Göteborgs stad, Stockholms stad och Trafikverket. De olika aktörerna ska gemensamt ta fram digitala lösningar och förslag på åtgärder för att försvåra den här sortens terrorattacker.
Läs också: Google ger AR och VR högsta status
Tekniken bakom geofencing är välkänd, men den ska nu användas på ett helt nytt sätt. Nya villkor och förutsättningar gör att särskilt lastbilstillverkarna måste anpassa systemen efter helt andra krav än de som tidigare gällt. Tidigare har det rört sig om att hålla koll på värdefullt gods när det transporterats från a till b. Nu kan det istället handla om att få stopp på ett fordon helt och hållet.
– Nu vänder vi på det hela. Nu handlar det om att specificera data i en viss zon, vissa stadsdelar, säg till exempel kring Rosenbad. Då vill vi säkerställa att det inte går att köra in där eller begränsa hastigheten automatiskt på gågator – där ska fordonet automatiskt gå ner till promenadtakt, och det spelar ingen roll hur mycket föraren trycker på gasen, säger Carl Johan Almqvist.
På en fråga från Dagens Nyheter svarar infrastrukturminister Anna Johansson att hon inte vill spekulera kring om geofencing hade kunnat stoppa attacken på Drottninggatan. Men hon tror att ett sådant system hade kunnat minska skadeverkningarna, genom att hastigheten till exempel hade kunnat begränsas.
Den stora skillnaden mellan hur tekniken används i dag och hur den skulle kunna användas i skyddssyfte är säkerhetskraven. GPS-enheterna i fordonet, likväl som den mjukvara som systemet bygger på, måste vara tillförlitliga. Carl Johan Almqvist säger att det finns svagheter med GPS, idag kan signalen tappas bort.
– Tittar vi på det ur perspektivet terroristattack, ja då får inte systemet fallera. Det är en utmaning vi har. Och där måste samhället vara med och förstärka infrastrukturen, som wifi-nätet, säger han.
Alejandro Russo är docent på Chalmers tekniska högskola, avdelningen för informationssäkerhet. Han tror att geofencing är en bra idé, men att det hänger på hur det implementeras. En enhet får inte vara öppen för intrång.
– Varje system är bara så säkert som implementeringen, men om de är lätta att attackera och lura är det ingen poäng att ha dem. Man behöver stark kryptering och en grundläggande analys kring hur mjukvara fungerar. Och det är inte bara ett system, det måste finnas flera lager, där geofencing är ett av dem, säger han.
Läs också: Regeringen ger klartecken för tester av självkörande bilar
Och frågar man Mathias Larsson Carlander från avdelningen för uppkopplade tjänster på Scania är det precis så de jobbar. Säkerhet är en grundläggande princip för Scania och en del i det är att inte in på exakt hur de bygger upp säkerheten i sina produkter.
Det är inte ovanligt att hackare, oavsett om de är terrorister eller inte, lägger mycket tid och resurser på att kartlägga de system som utgör måltavlan. Men generellt gäller det att ha ett starkt it-säkerhetstänk, och att inte förlita sig på ett enda system utan komplettera med andra källor och sensorer.
En av de frågor där tillverkarna tillsammans söker en lösning är instruktioner i realtid. Som det fungerar i dag är systemen förprogrammerade. Men det är inte osannolikt att en situation uppstår där hastigheten behöver sänkas omedelbart, eller fordonet måste stoppas helt.
– Det är en av sakerna vi tittar på, men det måste ske på ett trafiksäkert sätt. Och ambitionen är att vi kommer vi landa i någon sådan typ av lösning, säger Mathias Larsson Carlander.
Nyckeln för att få fram hållbara lösningarna i tid är samverkan, säger han.
– Vi ser mycket positivt på det, och det är samverkan som krävs för att vi ska hitta lösningarna. Det är en form av ekosystem som vi bygger fram, mellan fordonstillverkare, men också på nationell nivå, säger han.
Andra digitala lösningar har varit uppe i diskussionerna. Bland annat olika slags autentiseringsnycklar för förarna. Det har talats om att förarna kan ha dongel runt halsen, som fordonet inte startar utan, eller att det krävs rätt fingeravtryck för att starta. Där är dock de flesta inblandade överens: lösningarna får inte innebära ytterligare risker för föraren. I en sådan situation kan de kidnappas och själva tvingas köra iväg med bilen. Dock bör den typen lösningar åtminstone utvärderas.
Gps-tekniken är inte ny, men det är inte alla fordon och transportföretag som sitter på den senaste tekniken. Här ser Anna Johansson som en möjlig väg att förbjuda gamla fordon, som inte är uppkopplade, att köra på vissa platser. Carl Johan Almqvist ser dock att det går att uppgradera stora delar av fordonsflottan, även om det krävs investeringar.
– Gps är en teknik som används högt och lågt, då får man positionering. Sedan länkar man det till ett system som kan sätta villkoren, och länkar tillbaka det till fordonet. Visst, bilen kan inte vara jättegammal, men det flesta som kör inne i stan idag byts ut rätt fort, inte minst på grund av miljöregler, säger han.
Läs också: Nu måste Sverige gasa på i digitaliseringen
Den stora utmaningen han ser är att systemet måste vara trafiksäkert. Det som ska kontrolleras nu är mycket mer avancerat än att hålla koll på var längs en rutt en lastbil befinner sig. Man får inte tappa gps-signalen.
– Vad händer då? Det har vi inte riktig svaret på idag, och därför måste vi få igång det här arbetet, för tekniken finns, säger han.
Regeringen har också gett myndigheten Trafikanalys i uppdrag att undersöka alternativa lösningar för att transportera gods på ett säkert och miljöanpassat sätt. Myndigheten ska också komma med förslag på hur tunga fordon ska användas säkert i stadsmiljön. Delar av deras rapport ska presenteras den 1 december 2017, och fullständig slutrapport den 15 mars 2018. En första demonstration av geofencing ska genomföras redan under nästa år
