250 000 uppkopplade bilar lägger grunden för ett nytt Scania

Än så länge är affärsområdet som kallas uppkopplade tjänster och lösningar en lilleputt bredvid affärsområden som lastbilar eller motorer – kärnan i Scanias verksamhet. Men det växer på bra, konstaterar chefen Mattias Lundholm. När det drog igång 2013 var det med ett 15-tal personer – idag arbetar runt 180 på hans avdelning, varav ett 40-tal konsulter.

– Så nu är vi nästan uppe i en femtedel av marknads- och säljavdelningen med 700 personer, och vårt mål är ju att över tiden bli det största affärsområdet, säger han.

Och som för att tona ner kaxigheten från ett nytt område i det traditionstyngda företaget lägger han till:

– Sagt med glimten i ögat.

För ännu är den traditionella affären intakt, men de teknikskiften som kommer nu ställer allt på ända.

Det handlar om tre saker: elektrifieringen av fordon, automatiseringen och uppkopplingen. Idag kopplas 90 procent av alla de nytillverkade lastfordon som lämnar Scanias fabriker upp.

– Vi har passerat 250 000 uppkopplade fordon – and counting, säger Mattias Lundholm.

Det innebär att mängder av data strömmar in till Scania, data som kan bearbetas och analyseras på olika sätt.

Det som kommer in är ju kunddata – hur ser ni på gränssnitten där, vad ni kan göra och hur de ska hanteras?

– Jag tycker inte det där är ett problem egentligen. Den som köpt ett fordon äger informationen, det är solklart. Och vi ska se till att hantera integritetsskyddet, samtidigt som kunden skrivit under på att vi får använda deras data för produkt- och tjänsteutveckling, som exempelvis att monitorera fordonen för att kunna undvika oplanerade stopp. Eller för att förstå kunderna så vi kontinuerligt kan förbättra vårt erbjudande.

Läs också: Så involverar Scania it-avdelningen i den uppkopplade lastbilen

Nej, det är andra frågor som Mattias Lundholm funderar på.

– Där jag tycker skon klämmer är att vi inte har standardiserade gränssnitt och andra gemensamma normer kring tjänsterna. Där finns mycket att göra, säger han.

Redan idag erbjuder Scania tjänster kopplade till informationen de får in, bland annat via plattformen Scania One som de tagit fram tillsammans med Ericsson. Där går det bland annat att se hur varje enskild förare kör, och se vad som kan behöva justeras för att exempelvis hålla ner bränsleförbrukningen. Eller så går det att se när det är dags att serva bilen.

– Vi brukar ju utgå från att servicen ska göras efter ett visst antal körda kilometer. Men det kan se väldigt olika ut beroende på hur och var bilen körts. Den kan ha körts så jämnt och varsamt att det går bra att köra ett antal tusen kilometer till innan det är dags, säger Mattias Lundholm.

Även om Scania genom sina fordon tar emot alla data så ser han inte framför sig att de ska stå för alla tjänster.– Vi kan inte göra allt själva utan precis som många andra behöver vi skapa öppna ekosystem där vi kan släppa in tredjepartsutvecklare. För även om vi kan identifiera bra saker så behöver vi också fånga upp innovationsförmågan och hastigheten hos de mindre företag som har idéer.

Läs också: Regeringen ger klartecken för tester av självkörande bilar

Samtidigt försöker Scania också hitta vägarna till sina kunder. För det räcker inte bara med plattformen Scania One – det krävs också vägar till de enskilda chaufförerna.

– Vägen går genom mobilen, det vet vi. Men det gäller att få ut tjänsterna på ett tydligt sätt.

Han berättar att man också arbetat med exempelvis smarta klockor som ett sätt att nå ut.

­– Vi gjorde en tillsammans med Sony, och jobbade också med Apple Watch. Vi testar olika tekniker för att se om det är något för våra målgrupper, något som ger nytta och som vi kan spinna vidare på. Och en Scania Watch är ju ganska coolt, säger han.

På sikt kan man också tänka sig att informationen kan användas i samarbete med andra aktörer än de som köpt fordonen, tror Mattias Lundholm. Ett sådant område skulle exempelvis kunna vara stadsplanering, där data om trafikströmmar kan vara väldigt relevant. Informationen rullar in, och fler och fler tjänster rullar ut. Det är nu det händer, konstaterar Mattias Lundholm.

– Det går fortare än de flesta förstår. Det här är sådant som redan finns och som många länder nu börjar förbereda för genom att anpassa sin lagstiftning. Allt detta förändrar interaktionen mellan aktörer och flöden och allt detta sker digitalt, säger han.

Läs också: När kommer de där självkörande bilarna? Bilbranschen oenig om tidsplanen

– Idag kör förarna kanske åtta timmar med inlagd rast och sedan vila. Räknar vi då ut snitthastigheten för att nå fram till en plats en bit bort landar det på mellan 30 och 40 kilometer i timmen. Så kanske kör en självkörande lastbil inte snabbare än så, men den går att utnyttja fler timmar. Eller så kör de i 50 kilometer i timmen, och det innebär en kraftigt ökad effektivitet.

– Så här kan man starta en tankesnurra om hur framtiden kommer att se ut. Det finns såklart en massa andra tankar och funderingar, och jag tror att det är viktigt att vi skapar oss en bild av hur transportsystemen i framtiden kan se annorlunda ut, säger Mattias Lundholm.

Att jobba digitalt kräver också nya partnerskapsformer och standardiserade lösningar på ett helt annat sätt än tidigare, konstaterar han.

– Vi är någonstans i början av resan och allt förändras kontinuerligt. Och det går fort nu, för det här är starka teknikskiften som påverkar vår industri på samma sätt som förbränningsmotorn en gång gjorde, säger Mattias Lundholm.