Nyligen presenterade bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson regeringens digitaliseringsstrategi. Dess resonemang om framtiden och Sveriges position är i sig kloka, men lider tyvärr brist på konkreta åtgärder och tidsplan.
Just digitaliseringsområdet är extra fruktbart när det gäller reformer, eftersom det finns en rad åtgärder som kan genomföras till ingen eller låg kostnad. Ett positivt exempel på detta, som också lyfts fram i strategin, är att regeringen allt mer tydligt bekämpar digital protektionism och arbetar för att inkludera reglering av dataflöden i frihandelsavtal.
Läs också: Digitalisera eller dö – så skapar du en vinnande strategi
För att skapa underlag för verkliga reformer bör Justitie-, Utbildnings eller Finansdepartementet ha centrala roller, förutom Näringsdepartementet. Som det ser ut i dag begränsas rådet av att inte ha ett tillräckligt starkt mandat.
Stockholms Handelskammare har identifierat ett antal konkreta förslag, som tillsammans skulle göra Sverige ännu bättre rustat för den digitaliserade ekonomin. Vi har valt ut dem på basis av att alla kan bli verklighet eller åtminstone påbörjas innan innevarande mandatperiod är slut, och skulle ta tillbaka en del position som Sverige tappat de senaste åren:
- Säkerheten för företagare när det gäller digital information är i dag alltför svag. Både Brottsförebyggande rådet och Riksrevisionen har påpekat att polis och åklagares kompetens behöver höjas, med förslag till förbättringar. Förslaget om en uppdaterad och utvidgad lag om företagshemligheter bör träda i kraft snarast.
- Betänkandet om ett så kallat ”blåljusnät”, alltså ett separat kommunikationsnät för statliga myndigheter, bör inte bli verklighet. I stället för en dyr, ineffektiv och mindre säker lösning kan staten vid behov använda sig av alla de befintliga kommersiella nät som finns via en så kallad virtuell operatör. Det skapar flexibilitet för staten och tränger inte undan tjänster för medborgare.
- Förutsättningar för företagande med öppna data bör skapas. Här ligger flera andra länder före. Men civilminister Ardalan Shekarabi har visat engagemang i frågan, som borde vara ett utmärkt område för samarbete mellan statsråden Eriksson och Shekarabi som tillsammans kan övertyga övriga departement om de stora samhällsekonomiska vinsterna med till exempel borttagande av avgifter på geodata.
- Sverige behöver en samlad politisk ansats för att hantera delningsekonomin. Skriv direktiv till en utredning som tar ett stort grepp kring delningsekonomins effekter på skatter och arbetsmarknad.
Läs också: "Tänk om när det gäller Digitaliseringsmyndigheten – satsa på nationell samverkan!"
- I dag finns inte längre någon svensk datavetenskaplig institution på topp 100-listan av världens främsta enligt den så kallade Shanghai-rankningen. Utse en institution som ska bli världsledande, till exempel på KTH, gärna i samarbete med ett utländskt toppuniversitet.
- Hälso- och sjukvården är en av de sektorer som just nu påverkas allra mest av digitaliseringen. Smarta tjänster kan samtidigt förbättra tillgängligheten till vård, spara skattepengar och utgöra en svensk exportbransch. En förverkligad Reepaluutredning skulle förutom försämrat utbud och valfrihet också lägga en våt filt över den pågående digitaliseringen av sjukvården.
Till sist något om digitalisering av den offentliga sektorns tjänster till medborgarna. Den är inte att betrakta som en reform i sig utan en helt naturlig del av effektiviseringsarbetet för offentlig sektor. Men det är tydligt att Sverige halkat efter: enligt EU-kommissionens genomgång ligger Sverige endast på åttonde plats i EU när det gäller det offentligas tjänster till medborgare, efter till exempel Portugal. Samtidigt har vi en av EU:s allra mest uppkopplade företag och medborgare, vilket bör skapa mycket goda förutsättningar för att snabbt klättra på listan över EU:s mest digitaliserade offentliga sektorer.
Strategier, råd och samverkansorganisationer fyller säkert en funktion i Regeringskansliet. Men nu är det dags för regeringens kärnuppgift: förberedelse och genomförande av tidsatta reformer.
Fredrik Sand
Fredrik Torehammar
Näringspolitiska experter Stockholms Handelskammare
