Industrin har lång erfarenhet av hur tekniska framsteg påverkar vardagen på fabriksgolvet. Nu har robotar och digitala hjälpmedel blivit en realitet även på andra håll i samhället, inte minst inom hälso- och sjukvården. Redan nu börjar det synas tecken på hur yrken som sjuksköterskor påverkas av utvecklingen. Och på sina håll höjs röster som menar att ny teknik skulle kunna leda till en ökad professionalisering för kvinnodominerade yrken inom just vård- och omsorg.

– Många mansdominerade yrken har gått en professionaliseringsbana där de stärkt sin yrkesutveckling och expertis via införandet av ny teknik. Det känns orättvist att kvinnodominerade yrken inte får gå samma väg, säger Maja Fjaestad, samhällspolitisk chef på fackförbundet Kommunal.

För Kommunals medlemmar, som jobbar inom vård- och omsorg, ser hon hur robotisering och digitalisering kan förbättra deras arbetsmiljö. Inom hemtjänsten kan självlyftande duschar förebygga olyckor och spara på personalens ryggar. Med digitala lås försvinner behovet av att ha nycklar hemma. Allt sammantaget gör att arbetstillfällen visserligen kan försvinna, men framför allt gör det att vårdbiträden och undersköterskor kan få mer tid för de människor de träffar.

Läs också: Uppkopplade videokameror i ambulanser ska ge strokepatienter bättre och snabbare vård

Än så länge finns inga omfattande studier som visar på hur digitaliseringen hittills har påverkat sjuksköterskors arbete. Således är det svårt att sia allt för mycket om framtiden. Men forskare från Lunds universitet har deltagit i vad som närmast kan beskrivas som en slags pilotundersökning. Kristofer Hansson är docent vid institutionen för kulturvetenskaper och har intervjuat fyra sjuksköterskor om hur digital teknik förändrat deras vardag och yrke. Intervjuerna var en del i en större studie med samma frågeställning.

– Det mest grundläggande undersökningen visar på är att den digitala utvecklingen påverkar på olika sätt, det är alltså väldigt kontextuellt. Men vi såg också att det är flera lager av förändring, ett sådant är att vårdmötet blir annorlunda. Patienter kan i dag använda appar för att följa sin hälsa och de följer den tekniska utvecklingen på ett sätt som kanske sköterskorna inte kan. Till exempel kan pålästa föräldrar föreslå en ny insulinpump som kanske kostar flera tusen mer än den som sjukhuset erbjuder. Då blir det en diskussionsfråga, säger Kristofer Hansson.

Baserat på intervjuerna gör han bedömningen att en ökad teknisk kompetens kan höja statusen på sjuksköterskeyrket. Kunskapen kring tekniken sätter dem i en expertsituation, där de är bättre på avdelningens utrustning och program än de läkare som kommer dit. Sköterskorna jobbar helt enkelt mer med samma apparater medan läkare kanske kommer i kontakt med flera olika system. Därmed är det sköterskorna som i viss utsträckning får styra arbetet med tekniken.

I Digitaliseringskommissionens rapport som presenterades i december 2016 gick de bland annat igenom yrken som kommer att förändras och påverkas av ny teknik inom de kommande åren. De analyserna byggde mycket på amerikanska studier, säger Kristofer Hansson, men där listas sjuksköterskeyrket som ett av dem där jobben troligen kommer att öka. Men de jobben kommer se annorlunda ut och han tror inte att övergången kommer bli mjuk.

– Landstingen har hamnat på efterkälken i digitaliseringen. Man har trott att övergången kommer att ske succesivt. Nu kanske man istället kan hoppa tre, fyra steg på en gång. Det kommer drastiskt förändra yrket och sätta nya villkor, säger han.

Att känns oro inför en framtida arbetsmarknad där robotar till viss del tagit över arbetsmoment, det är inte konstigt. Både Maja Fjaestad och Kristofer Hansson berättar hur de stöter på såväl oro och entusiasm bland vårdpersonalen. Och det är något som även Lena Sharp känner igen. Hon har arbetat som sjuksköterska i över 30 år. I dag är hon verksamhetsansvarig på Regionalt cancercentrum i Stockholm Gotland.

Läs också: Nytt projekt ska förutspå sjukdomar med big data – så vi slipper att ens hamna i vården

– Jag tror att de flesta är positiva till ny teknik. Det man inte gillar är när man byter it-system hela tiden, det vänder man sig emot. Det ger ingen arbetsro. Men det är en spännande utveckling även om man inte ska bortse från oron att det kan ta jobb från vårdpersonal. Men jag tror att bättre teknik kan leda till bättre och säkrare vård och mindre dubbelarbete, säger hon.

Det är alltså mycket väl så att effektivisering kan leda till ett minskat behov av sjuksköterskor. Men det behöver inte betyda att antalet arbetstillfällen blir färre totalt sett. Lena Skarp nämner särskilt en avdelning där varje sköterska har två datorer var. En stationär på sitt kontor och en bärbar, mindre dator de kan ha med sig runt på avdelningen. Detta gör att de hela tiden kan ha kontakt med nödvändiga system och skriva in den information som krävs direkt.

Sjuksköterskorna slapp springa fram och tillbaka för att kontrollera uppgifter och de kunde fokusera mer på patienten. Avdelningen hade också hög patientnöjdhet. Så slutade en av sköterskorna.

– När jag fick kontakt med dem sa de att de hellre ville få in en avdelningsassistent, som kunde hjälpa till med saker som att bädda sängar. Jag protesterade först, inte kan man ersätta en specialistsjuksköterska med en assistent. Det här är väl som att svära i kyrkan, men det kan i vissa fall bli bättre för arbetet att låta andra grupper komma in. Vi får nog vara lite självkritiska där, vi kan vara lite beskyddande ibland, säger hon.

Med det sagt menar hon inte på något sätt att en ökad robotisering eller digitalisering ska användas som ett sätt att dra ner på personalstyrkan. Det handlar mer om att använda den på rätt sätt. Och om sjuksköterskor får en chans att göra det som de är utbildade för, då blir vården bättre.

Däremot tycker hon att det är synd att det ska krävas ny teknik för att höja statusen på ett yrke som så mycket handlar om möte mellan människor och omvårdnad.

– Jag tror att vi värderat teknik högre än mänskligt arbete, se på skillnaden mellan civilingenjörer och sjuksköterskor. Jag tror att det kan vara så att om man blir en superanvändare kan det höja statusen på yrket – men det är bedrövligt att det är det som krävs. Samtidigt, om man vänder på det. Är det detta som krävs, så är det väl bra, säger Lena Skarp.

För redan i dag ser hon hur vårdområden med mer teknisk kompetens har högre status, till exempel sjuksköterskor som jobbar inom intensivvården eller cancervården.

Resan mot mer digital kompetens och därmed en högre grad av professionalisering och status kan vid första anblicken se ut som en ny trend. Snarare är det tvärt om. Enligt Kristofer Hansson har den utvecklingen pågått länge, men den har accelererat på senare tid. Sjuksköterskor, särskilt inom specialistvården, har fått ta allt mer ansvar. Ansvar som kanske tidigare låg på en läkare. De har också mer och mer teknisk kompetens och förlitar sig också mer på den kompetensen. Det leder till intressanta frågeställningar framöver säger han.

Läs också: Så ska regeringen få fart på arbetet med e-hälsa

– En sköterska jag pratade med berättade hur hon nu satt framför tre, fyra skärmar och övervakade barnen. Hon fick hela tiden ha koll på skärmarna och förhålla sig till larm som gick och avläsa apparaterna. Det kan vara så att nya sköterskor kanske kommer titta mer på tekniken, än på kroppen. Det gör också att vårdrelationen ändras. Föräldrar blir stressade när maskinen larmar, säger han.

Automatiserade arbetsuppgifter, robotar i vården och digitala hjälpmedel kommer att utgöra en allt större del av vården. Förlorade arbetstillfällen är dock inte det som oroar Kommunals samhällspolitiska chef Maja Fjaestad, även om hon förstår att det är en fråga som diskuteras på arbetsplatserna. Att sätta stoppa för teknik som kan hjälpa både hennes medlemmar och patienterna är inte rätt väg att gå.

– I alla tidigare strukturomvandlingar har nya yrken kommit till när andra försvunnit. Men det är också viktigt att alla parter är aktiva i en sådan omvandling och erbjuder kompetensutveckling och trygghet i omställningen, säger hon.