Enligt en ny rapport från organisationen Internet Society så går det trögt med övergången till IPv6. Eftersom adresserna som fås med den tidigare versionen av det grundläggande internetprotokollet, IPv4, i princip är slut har man i många år vetat att en övergång till IPv6 är nödvändig. Men den tar alltså inte fart på allvar.
 

Ett mått på den globala övergången till IPv6 är att 13 procent av de en miljon mest populära sajterna i världen kan ta emot trafik med IPv6. För de tusen mest populära sajterna ökar andelen till 22 procent. Data från Amazon ligger till grund för de uppgifterna.

Men det finns stora skillnader mellan olika länder. Enligt rapporten ligger norra Europa, där Sverige återfinns, klart bakom USA och även bakom västra Europa.

Läs också: Nu är ip-adresserna slut på riktigt – åtminstone i Nordamerika

Enligt en av många undersökningar som presenteras av Internet Society i rapporten så är 41,41 procent av de uppkopplade enheterna i USA, vilka de än är, kapabla att kommunicera via IPv6. För Tyskland är andelen enligt samma undersökning 36,73 procent. För Sverige är andelen märkligt låga 3,3 procent.

Andelarna är genomsnittsvärden för en mätperiod från 31 maj till 6 juni. Undersökningen är gjord av organisationen Apnic (Asia-Pacific Network Information Centre).

En annan undersökning baserad på data från Google visar att 35,14 procent av webbläsarna i USA var aktiverade för IPv6 6 juni. För Sverige var andelen 4,6 procent samma dag.

Torbjörn Eklöv.
Torbjörn Eklöv.

– Sverige är ett u-land på IPv6, säger Torbjörn Eklöv, delägare av och konsult på Interlan. Han har onekligen fog för den beskrivningen.

Han fortsätter med att ange skäl till att gå över till IPv6, till exempel att prestanda och tillgänglighet blir bättre. Eftersom ”riktiga” IPv4-adresser har tagit slut så blir operatörer tvungna att ta till speciallösningar. Det innebär till exempel att risken för avbrutna surfsessioner ökar.

Man ska också ha i åtanke att en övergång till IPv6 inte behöver innebära några problem för de som är anslutna med IPv4. Men det går ändå trögt med övergången till IPv6 i Sverige. Varför är det så?
 

– En anledning till att övergången går trögt i Sverige är att det fortfarande går att få tag på IPv4-adresser, säger Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen i Sverige.
 

Anne-Marie Eklund Löwinder
Anne-Marie Eklund Löwinder.

Det finns alltså fortfarande en del IPv4-adresser i omlopp, även om det inte tillförs några nya. Men det kan vara både krångligt och dyrt att få tag på dem.

Finns det någon ljusning i sikte vad gäller övergången till IPv6?
 

– Det kommer allt mer nätverksutrustning som bara hanterar IPv6. Hur fort övergången sker beror bland annat på hur snabbt man byter ut utrustning, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Läs också: Bristen på ip-adresser hindrar polisen att utreda mord. Operatörerna är bakbundna av gammal teknik.

Torbjörn Eklöv beskriver läget så här:

– Nätverkskonsulter som jobbar med till exempel brandväggar och switchar har för dålig kunskap om hur internet fungerar.

Han ger ett exempel:

– Jag satt nyligen i diskussioner med ett av Nordens största konsultbolag, som representant för en svensk kommun. Konsultbolaget tyckte att IPv6 inte ens behövdes då IPv4 fungerade bra idag.

Man kan fråga sig om det verkligen handlar om dålig kunskap, om det inte är frågan om att leverantörer och operatörer upplever IPv6 som teknik som kräver mer arbete och medför ökade kostnader.

– Men det kräver inte särskilt mycket merarbete. Titta på Ovanåkers kommun där en konsult behövde åtta timmar på sig för att införa IPv6 i hela kommunen, säger Torbjörn Eklöv.

En annan orsak, förutom dålig kunskap, till den långsamma övergången är enligt Torbjörn Eklöv att de operatörer som ansvarar för den sista delen av internetanslutningarna, kallas ”last mile”, inte kan hantera IPv6. Så även om det egentligen går att köra IPv6 i ett nät, så går det ändå inte av den orsaken.

– Operatörerna måste inse att IPv6 är viktigt, säger Torbjörn Eklöv.