Det är på uppdrag av regeringen, mer specifikt kulturdepartementet, som Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, studerar hur IS använder sig av propaganda på internet. Genom dataanalys och artificiell intelligens studerar de information i sociala medier, bloggar och tidningar – för att kunna utläsa trender i terrorrörelsens budskap och uppmaningar till sina sympatisörer.

– Vi använder tematiska analyser, vilket innebär att vi studerar hur termer används i textuell data. Med artificiell intelligens kan vi låta datorn läsa igenom allt material och bilda sig en uppfattning om hur orden används, säger Magnus Sahlgren som är forskare inom datalingvistik på FOI. 

– Eftersom det här sker automatiskt kan vi också göra det över tid och följa en utveckling, vilket är svårt för en mänsklig analytiker, eftersom det blir för mycket data för att man ska kunna hålla sig à jour.

Läs också: Gartner: Här är 5 saker som utmärker framgångsrika företag

Kollegan på FOI Lisa Kaati berättar att de till exempel kunde identifiera en förändring i höstas under den tid data analyserades.

– Vi kan se en förändring från och med september 2016. Innan dess handlade propagandan mer om utopi och om kalifatet, säger hon. Därefter började det handla mer om våldsamheter – och tittar vi på teman så sticker ”krig” i väg i proportion. De teman vi har sett växa mest är ”kniv”, ”fordon” och ”explosivitet”.

Det bakomliggande skälet till att använda AI i arbetet är att manuella analyser av digital propaganda blir för begränsade. Det går helt enkelt inte att som enskild forskare arbeta med så stora datamängder.

FOIs arbete har även rönt uppmärksamhet internationellt, och de har till exempel varit nere hos Europols Internet referral unit (IRU) som bland annat arbetar med att ta bort propaganda på internet och berättat om sina analysmetoder.  Enligt Lisa Kaati är de ganska ensamma om arbetssättet, att de låter datorn göra stora delar av analysen, också på en europeisk nivå.

Arbetet ska bland annat leda till att förståelsen för hur IS arbetar med propaganda ökar, men också för att samhället ska kunna komma med motbudskap – ett område som det sker mycket forskning på. Men tekniken skulle i framtiden också kunna användas för realtidsanalyser, också av brottsbekämpande myndigheter.

– Det har inte ingått i det här uppdraget, men tekniken skulle absolut kunna användas till liveövervakning, säger Magnus Sahlgren. Det skulle gå att koppla den på en liveström, och då skulle den hela tiden kunna upptäcka saker som uppstår.  

– Inte i första hand för att larma, men för att följa skeenden efter en händelse. Efter terrorattacken på Drottninggatan följde ju en massa falska uppgifter om skjutningar. Sådant skulle man kunna titta på i framtiden. Alla data som FOI analyserar är öppna, och hämtas från Twitter, bloggar och tidningar. 

– Det finns så enorma mängder data tillgängligt, säger Lisa Kaati. I våra analyser har vi bara tittat på det syns mest och är lättast att komma åt, det som bara är en Googlesökning bort. Det innebär att till exempel Telegram som är en stor IS-kanal har gått bort. 

Efter den senaste terrorattacken i London nu i juni så riktade Storbritanniens premiärminister Theresa May kritik mot internetbolagen för att de låter ”den här ideologin få verka fritt”.

Lisa Kaati säger dock att bolagen gör en hel del för att rensa i informationsmängderna.

– De är väldigt angelägna om att ta bort material. De tar bort nästan allt som Europol kräver och de har därtill egna avdelningar som jobbar med det här. Men samtidigt är IS väldigt duktiga på att sprida sitt material på olika plattformar, vilket gör att det ändå kan få lång livslängd. De är också duktiga på att använda sig av till exempel hashtags och anpassa budskap efter olika målgrupper.

Läs också: Så funkar maskininlärning – steg för steg

På FOI är det fyra datavetare som arbetar i den forskargrupp som analyserar data från ett säkerhetsperspektiv. Därutöver plockar de in kompetens när det behövs, det kan handla om psykologer, terrorforskare eller islamologer som hjälper till att tolka resultaten. 

I FOIs dataanalyser använder dom sig bland annat av en typ av artificiell intelligens som kallas semantiska minnen, något som Magnus Sahlgren har forskat om i sjutton år. Semantiska minnen är en typ av algoritmer som kan läsa stora datamängder och lära sig vad ord betyder och hur dom förhåller sig till varandra. 

– Dom här typerna av tekniker kommer att användas allt mer. Det ger oss möjlighet att använda datorer för att göra en mängd olika analyser. I våra analyser försöker alltid kombinera det maskiner är bra på med det människor är bra på.