De senaste tolv åren har landstingens it-kostnader ökat med 84 procent och landade förra året på 9,9 miljarder kronor, varav 7,5 miljarder köps upp på marknaden. Det framgår av den årliga rapport som tas fram på uppdrag av Slit-gruppen som samlar landstingens it-strateger och it-chefer och där alla landsting utom Kalmar lämnat in uppgifter för förra året.

Men trots att det låter mycket så löper it-kostnaderna egentligen bara parallellt med landstingens övriga kostnadsökning för andelen som går till it-investeringar har är fortfarande låg i landstingen. I år landar den på 2,87 procent av den totala omsättningen – en andel som legat i stort sett stilla sedan 2004.

I rapporten refereras till en tidigare studie från undersökningsföretaget Radar Eco där man tittat på hur stor andel av sin omsättning som olika branscher lägger på it. Finanssektorn toppar med 12,4 procent men landstingen hamnar också under genomsnittet på 2,9 och också lägre än offentlig sektor generellt där it-kostnadernas andel är 3,3 procent.

– Landstingen ligger otroligt lågt jämfört med de flesta andra verksamheter och ska vi lyckas komma till nästa generation så måste det till mer pengar, säger Lars Jerlvall, tidigare it-direktör i Region Östergötland, som tagit fram rapporten tillsammans med Thomas Pehrsson, tidigare it-strateg i Landstinget Blekinge.

Läs också: Slutspurt i Stockholms landstings jätteflytt till Microsofts moln

Just nu pågår flera stora upphandlingar i mångmiljardklassen av nya vårdinformationssystem som ska slutföras de närmaste åren ute i landstingen.

– Ja, det är investeringar som kommer att kosta pengar. Och det måste det göra om vi ska ta oss till nästa nivå. Visst är vården grunddatoriserad men det krävs mer om vi ska möta patienten virtuellt och så vidare.

I rapporten pekar man på siffror från Radar Eco som visar på att snittet för nyutveckling och innovation för alla branscher i Sverige ligger på ungefär 25 procent men att landstingens utrymme ligger på runt 11 procent, lägre än alla andra branscher, enligt uppgifter i en artikel i Dagens Samhälle som rapporten refererar till.

Lars Jerlvall framhåller att det är nödvändigt att satsa mer om vi ska nå målet som staten satt upp att Sverige ska vara bäst på e-hälsa 2025.

– Med den nivå vi ligger på så känner jag en viss oro för att vi ska klara det. För att nå dit måste it-kostnadens andel av kostnadsmassan öka. Först då kan vi förenkla för vården och utföra mer vård för mindre pengar.

Läs också: Gemensamt bolag ska digitalisera kommunerna – nu ska faxen väck

Under åren har kostnadernas fördelning dock förändrats och avspeglar tydligt trenden att hårdvara blivit allt billigare. För tolv år sedan var det utrustningen som stod för den största kostnaden följt av telekommunikation. I dag är datorkommunikation den största kostnaden följt av mjukvara.

Ett tydligt resultat är att datorarbetsplatserna under samma tid fördubblats så att i stort sett alla anställda har en egen dator utan att it-kostnadernas andel av de totala kostnaderna skenat.

Fortfarande dominerar fyra vårddokumentationssystem och har tillsammans 86 procent av alla användare – det handlar om Melior med 27 procent, Cosmic och Take Care 24 procent vardera och NCS Cross med 11 procent. Men den kartan kan komma att ritas om rejält de närmaste åren när landstingens upphandlingar är klara.