Digitaliseringen av finansiella tjänster pågår för fullt. Fintech, som vi kallar det, utmålas ofta som ett hot mot de trögrörliga storbankerna – ska de bli omsprungna av pigga och innovativa uppstickare som inte bär på en last av förlegade dinosauriesystem?

Bankerna är dock inte ensamma om att få sina modeller utmanade. Faktum är att digitaliseringen och fintech har potentialen att rita om kartan även för centralbankerna som ska värna effektiviteten i betalsystemen. Det innebär sådant som att enkelt och smidigt kunna köpa och sälja varor både i kvartersbutiken och runt om i världen och syssla med aktiehandel.

I dag ser Riksbanken till att ha likviditet i systemet och där är framställandet av mynt och sedlar en grundbult, där kontanterna är en fordran på Riksbanken. Fast det är en modell som nu utsätts för press.

För våra sedlar och mynt håller inte bara på att bytas ut rent fysiskt - de har redan till stor del bytts ut som betalmedel. På senare år har kortbetalningar ökat starkt och allt mer tagit över kontantbetalningarna. I nästa steg kommer nu tjänster som Swish där betalningarna är helt elektroniska. Och det går fort.

– I inget annat land i världen går kontantanvändningen ner så snabbt som i Sverige, vi är världsunika. På tio år har det utestående värdet på sedlar och mynt halverats, säger Cecilia Skingsley, vice riksbankschef.

– När det nu fasas ut så måste vi fundera på om, och i så fall hur, vi ska modernisera vårt erbjudande för att ersätta det.

Läs också: Handelsbankens digitalboss: fintech-bolagen inget hot mot storbankerna

En idé som kommit upp är att komplettera de fysiska kontanterna med en digital variant, e-kronor.

– I dag har människor en valmöjlighet mellan två sorters pengar kan man säga, riksbankens sedlar och mynt eller affärsbankernas version – bankkorten. Men om kontanterna blir obrukbara som betalningsmetod ute i samhället så riskerar man att bli nästintill inlåst i banksystemet. Och då kanske vi behöver ett eget kort eller app eller liknande så att det går att i stället för att ha en fordran på en bank att också i fortsättningen ha en fordran på Riksbanken eller, i grunden, staten, säger hon.

Ännu är det här bara funderingar som Riksbanken tittar på och en utredning kring möjliga vägar framåt ska vara klar i slutet av 2018. Och Cecilia Skingsley är tydlig med att inget är spikat.

– Vi kanske kommer fram till att det inte behövs också och då gör vi det inte. Självklart kommer det heller inte ersätta kontanter om det blir av – vi fortsätter ge ut sedlar och mynt så länge det efterfrågas, det är vi skyldiga enligt riksbankslagen.

Cecilia Skingsley ser inte den innovation som sker på det finansiella området i dag som något i grunden nytt. I stället pekar hon på att det alltid funnits en växelverkan mellan finansiell verksamhet och teknisk innovation och att vi genom historien förfinat våra betalsystem i flera omgångar.

– Det började redan när vi var samlare och jägare och vi började inse att specialisering var bra och vi började med byteshandel. I nästa steg uppfann vi pengar som bytesenhet och värdebevarare för att förenkla handeln. Och där har vi sedan gått från större kopparplåtar, till mynt, sedlar, bankkort och nu elektroniska betaltjänster som Swish.

I det perspektivet ser hon att det steg vi tar nu snarare är en vidareförädling av pengar.

Läs också: Bankerna tar täten i AI-racet – nu möts kunderna allt oftare av bottar

Samtidigt går innovationen fort och kan få oförutsedda effekter.

– Det skapar möjligheter men också risker. Man får se upp så att inte nya tekniker gör att vi tappar betalningssystemets grundläggande effektivitiet

Där finns en risk om det finns många betalningsalternativ i form av kort eller andra tekniska lösningar och olika ställen vill att man betalar på olika sätt.

– Man ska komma ihåg att det är en värld vi lämnat bakom oss – förr kunde banker ge ut egna pengar och det fungerade ju bra lokalt men det blev svårt när man reste. 1905 fick Riksbanken monopol på att ge ut kontanter just för att betalningarna skulle ske så effektivt som möjligt.

Hur kommer kryptovalutor som bitcoin in, skapar de en fragmentisering av betalningarna?

Nja, Cecilia Skingsley pekar snarare på att kryptovalutors värde är osäkert eftersom det inte finns någon central utgivare bakom.

– Kryptovalutor fluktuerar i värde och är inte allmänt accepterade betalningsmedel så jag ser inte dessa som pengar liknande de som centralbanker ger ut. Men personligen har jag inga problem med dem. Det är en fri värld och alla väljer i vilken valutaform de vill göra sina transaktioner. Däremot så skulle jag säga att centralbanksutgivna pengar är mer säkra och effektiva.

Det är också viktigt att Riksbanken håller koll på stabiliteten.

– Där måste vi framför allt bevaka risken för finansiella krascher, det vill säga stor värdeförströelse på kort tid. Sådana har vi ju varit med om förr – börskrascher, bostadskrascher, bankkrascher.

Samtidigt kan innovationen också öka effektiviteten. Ett sådant exempel är Swish och Cecilia Skingsley påpekar att Riksbanken bidragit till tjänsten.

– Där kan man se ett exempel på hur bankernas framåtanda tillsammans med Riksbankens vilja att stödja ett effektivt betalsystem lett fram till Swish. Där arbetar vi tillsammans med Bankgirot och utan oss skulle inte tjänsten fungera under den tid som bankerna har stängt, då är det vi som står för möjligheten till kredit.

Utvecklingen går ju väldigt snabbt nu – ser du en risk i att Riksbanken inte hinner med?

– Utvecklingen går ibland fort och det kommer genombrott som också produktifieras. Men när det gäller infrastrukturen och lagstiftningen finns en inneboende tröghet. Det tror jag är ganska bra – jag tror inte man ska rusa fram och ändra spelreglerna hela tiden. Det kan säkert skapa frustration men det är bättre att göra gradvis och rätt än att göra fort och fel, säger Cecilia Skingsley.