När konsultföretaget Deloitte LLP i slutet förra året tog pulsen på 308 chefer, från företag med 500 miljoner dollar i omsättning eller mer, framgick det tydligt att flera av dem ansåg att blockchain var en topprioritet för deras företag. Samtidigt som att en stor del inte förstod vitsen med tekniken.

”Det är rättvist att säga att industrin fortfarande är förvirrad till en viss grad när det kommer till den potential som finns i blockkedjan. Mer än en fjärdedel av enkätsvaren från insatta chefer säger att företagen ser blockchain som en viktig topp-fem-prioritering. Men cirka en tredjedel tycker att tekniken är överhypad”, säger David Schatsky, chef för Deloitte LLP, i ett uttalande.

För de oinvigda tycks det vara ett problem att faktiskt hitta ett användningsområde för blockkedjan, och därför har vår amerikanska systersajt Computerworld satt samman en lista på fyra områden där blockchain-tekniken kan skapa stora fördelar för dagens företag.

Smarta kontrakt

Det fiffiga med en blockkedja är att varje interaktion loggas i en liggare, vilket har säkerställer för användaren att allt gått rätt till. Just därför har flera företag börjat kolla på möjligheten att skapa så kallade "smarta kontrakt" med hjälp av tekniken.

Till exempel kan sådana kontrakt användas för att verkställa kontrakt, där en databas kan följa varje avtalspunkt och kontrollera att den följs av samtliga parter.

Exempelvis har IBM, AIG och Standard Chartered Bank precis utannonserat ett pilotprojekt där de vill strömlinjeforma multinationella försäkringsavtal med hjälp av ett smart kontrakt där blockkedjan håller reda på alla betalningar och nationella regler.

Läs också: "Blockkedjan kan användas till så mycket mer än bankverksamhet"

Blockchain som metod för att slippa transaktionsavgifter

Dagens betalningssystem sköts allt som oftast av en finansiell institution, som en bank, vilket medför att varje transaktion även kommer med en transaktionsavgift - som snabbt blir en stor utgift för många företag.

Blockkedjan kan här användas för att ta bort mellanhanden i en transaktion, samtidigt som den håller köpet säkert via sin liggare som ger total insyn.

Betalningssystemet Veem är exakt en sådan blockkedja, där användarna kan göra interna betalningar till varandra helt utan någon kostnad.

Blockchain som distributionsform för känsliga data

Inom sjukvården är datahantering en extremt känslig verksamhet som kräver mycket arbete för att bevara patientens integritet. Denna omsorg om patientsäkerheten medför därför en rad extraarbete när data/journaler ska skickas mellan olika aktörer.

För att lösa detta problem har MIT och Beth Israel Deaconess Medical Center tagit fram blockkejdan MedRec som låter samtliga auktoriserade aktörer, som sjukvård och försäkringsbolag, dela information med varandra via en och samma plattform.

Just sjukvården tycks vara extra intresserade av blockchain-tekniken, då de hälsoföretags-chefer som deltog i Deloittes enkätundersökning tillhörde den grupp som var mest positiva till blockkedjan, och där hela 35 procent av de svarande uppgav att deras företag planerade att använda blockchain inom en snar framtid.

Läs också: Blockkedjan ska ge id-handlingar till 1 miljard papperslösa

Som handelsplattform

I bostadsområdet Park Slope i Brooklyn har taken på vissa hus utrustats med miljövänliga solpaneler som dagligen producerar ström till de boende i huset. Den ström som inte används säljs sedan till de boende i området via ett mikro-elnät, där varje transaktion görs via en blockchain-liggare.

Den här sortens distributionskanal för det möjligt för invånarna att sälja och köpa ström helt utan mellanhand, och tack vare liggaren kan alla även följa varje transaktion för att kontrollera så att ingen blir lurad.