Hur ska man undvika att projekt för systemutveckling drar iväg kostnadsmässigt? Hur ska man jobba agilt fullt ut i utvecklingsprojekt?
Det är två frågor som är centrala för många. Svaret på den första frågan är, i korthet, att jobba med fast pris för projekt. I en ideal värld skulle det gå att kombinera med ett agilt arbetssätt. Går det?
– Ja, absolut. Ett sätt är att köpa sprintar som utförs av ett visst team, säger Mia Kolmodin, agil coach och utbildare på konsultföretaget Dandy People i Stockholm.
Med sprintar avses iterationer i ett projekt, alltså utvecklingscykler som kan vara till exempel två eller tre veckor långa. En sådan iteration i ett agilt projekt är tänkt att ge en körbar version av en applikation som utvärderas i slutet av iterationen. Begreppet ”sprint” används i stället för iteration i den populära agila metoden Scrum.
Men kan man vara säker på att få en viss funktionalitet i en sprint? Mia Kolmodin beskriver det som att ”man får skära i scopet”, alltså prioritera bort funktionalitet som inte hinns med.
Det är ett normalt tillvägagångssätt i ett agilt projekt. Men frågan är om en kund får ett fastprisprojekt i dess traditionella betydelse. Sådana bygger på, ofta detaljerade, kravspecifikationer vilket går stick i stäv med ett agilt arbetssätt.
– Man får upphandla på behov och effektmål, förklarar Mia Kolmodin.
Det handlar alltså om att ifrågasätta om det är lämpligt att i förväg specificera funktionalitet för en applikation i en kravspecifikation. Att inte göra det är ofta en central del av att arbeta agilt. Tankesättet är att man inte kan veta i förväg vilken funktionalitet som behövs för att nå ett effektmål eller hur lång tid det tar att bygga den funktionalitet som behövs.
Därav arbetssättet med korta iterationer i vilka arbetet omprioriteras under projektets gång.
Läs också: Glöm inte bort testerna när ni utvecklar agilt
– Om man specificerar fast omfattning och fast tid i förväg är det ingen idé att arbeta agilt, sammanfattar Johan Normén, teknikchef på Windows System i Göteborg som bygger mobila kassasystem.
– Om man arbetar agilt får man ingen garanti för vad som byggs i förväg, vilket är en fördel då krav oftast förändras på vägen. Men om alla inblandade, även kunden, jobbar tillsammans får man en garanti för att det blir bra, fortsätter han.
Johan Normén uttrycker det som att man kan ha fast pris och jobba agilt om man inte har en fast specifikation för vad som ska byggas. Nyckelaktiviteten är att ständigt förhandla om vad som ska byggas.
Läs också: Se till att inte fastna i den agila fällan
Ett problem i sammanhanget gäller offentliga upphandlingar, i vilka det måste finnas kravspecifikationer.
– Kravspecifikationer i offentliga upphandlingar av utvecklingsprojekt är ofta väldigt detaljerade, även om det inte är reglerat hur detaljerade de måste vara. Det specificeras ofta vilka funktioner som ska klaras av, förklarar Bo Nordlin, chefredaktör på Inköpsrådet.
Under sådana förutsättningar går det definitionsmässigt inte att jobba agilt.
Ett sätt att komma runt motsättningen mellan fast pris och ett agilt arbetssätt är att jobba med agila kontrakt, eller ”effektstyrd upphandling” som det också kallas.
Kontentan är att man får lov att kompromissa för att lyckas kombinera fastprisprojekt med agila arbetssätt. Det kanske inte är någon nackdel, men det är inte fullt ut agilt.
