Med Swish har bankerna fått sin killer app. Sedan betallösningen för att kunna föra över pengar mellan olika privatkonton i realtid lanserades för fem år sedan har antalet användare exploderat och i juli var 5,7 miljoner svenska anslutna. Samma månad gjordes drygt 20 miljoner betalningar med Swish, totalt flyttades 12,5 miljarder kronor mellan olika privatpersoners konton.
Även betalningar till företag med 123-nummer har exploderat och redan i juli hade det gjorts betydligt fler betalningar än under hela förra året – över 13 miljoner jämfört med förra årets dryga 11 miljoner.
Det finns egentligen bara en kurva som har ett rejält hack och det är den Swishtjänst för e-handel som lanserades i början av förra året och som sedan låg nere från maj till årsskiftet eftersom den tekniska lösningen inte höll måttet.
Läs också: Nu kan du swisha till ditt eget konto
– Det var en jättebesvikelse, säger Anna-Lena Wretman, vd för Getswish.
– Vi hade e-handlare som väntade på tjänsten och det gjorde ju också att vårt arbete stannade upp ett tag medan vi byggde om den.
Vad var problemet?
– Det var en teknisk komponent som skapade prestandaproblem vid belastningstoppar. Vi byggde dessutom om hela it-arkitekturen för att ytterligare förbättra prestanda totalt, säger Anna-Lena Wretman.
Sedan årsskiftet är e-handelstjänsten igång igen och nu är ungefär 1100 handlare anslutna och under juli gjordes drygt en miljon transaktioner i e-handelstjänsten.
En bra tillväxt konstaterar Anna-Lena Wretman. Men trots det är transaktionerna som görs där på en månad färre än antalet transaktioner som gjordes totalt under den bästa Swishdagen hittills.
– Vårt rekord slogs senaste lönefredagen nu i augusti då det gjordes runt 1,5 miljoner transaktioner på ett dygn via Swish, säger hon.
– Lönedagar är stora swishdagar. Vi ser att folk går in redan vid midnatt och börjar swisha och det peakar runt lunch.
Även om Swish har koll på trafik och transaktioner ligger väldigt lite kunduppgifter där.
– De uppgifterna hanteras av respektive ansluten bank.
Swish är ett intrikat bygge som inte bara består av de banker som äger Swish – Swedbank, SEB, Nordea, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank och Danske Bank – utan även ett antal andra banker som anslutit sig till systemet. Men det stannar inte där.
– Det är väldigt många komponenter som samverkar för att Swish ska fungera. Bank-id är en del, sen Bankgirot som är vår drifts- och utvecklingspartner, Bankgirots betalsystem för realtidsbetalningar – BIR, olika teknikintegratörer när Swish ska kopplas till olika plattformar, mobiloperatörerna och deras nät och appbutikerna där vi måste godkännas för varje sak vi utvecklar, säger Anna-Lena Wretman.
– Det här är en infrastruktur som vi knyter samman och koordinerar men som vi inte kontrollerar fullt ut.
Att få den här breda samverkan att fungera är en av framgångsfaktorerna för Swish konstaterar hon.
– Just den traditionen av samverkan mellan bankerna som finns här i Sverige, där vi exempelvis haft Bankgirot gemensamt sedan 1959, det tror jag är unikt för oss.
Och det var i den andan som Swish drog igång – bankerna såg ett kundbehov och samordnade sig via Bankföreningen och Bankgirot för att utveckla en tjänst.
Där såg man tidigt att just identifieringen var en viktig infrastrukturkomponent. Och just att man inte bara identifierar sig som avsändare utan även identifierar mottagaren via mobilnumret är en av de viktigaste delarna i det koncept som utvecklades framhåller Anna-Lena Wretman.
– Att se vem man betalar till och den gröna bocken som kommer upp när överföringen är klar – det är väldigt viktiga faktorer och en väldig styrka för tjänsten.
Fram till oktober förra året fanns ingen specifik organisation som drev Swish bara en koordinator. Då tillsattes Anna-Lena Wretman som sedan dess byggt en organisation som i dag består av sju heltidstjänster.
– Det är ekonomer, jurister, affärsutvecklare. En person har koll på alla regelverk och processer som vi använder. Vi är en beställarorganisation som köper det som behövs och som koordinerar samarbetet.
Läs också: Så rustar Riksbanken när betalsystemen utmanas
Vad finns då för idéer framöver?
– Vi tittar på att vidareutveckla funktionaliteten på många sätt. En sådan sak skulle kunna vara en betalningsbegäran – att man ska kunna påminna någon om att betala utan att behöva messa. En annan sak vi kikar på är att kunna lägga in återkommande betalningar, säger hon.
Även möjligheter att exempelvis kunna lagra kvitton är sådant som det finns idéer om. Tidigare i sommar kom möjligheten att skapa swishbetalningar med hjälp av qr-koder som direkt lägger in rätt summa och betalningsmottagare och det är också ett område som Anna-Lena Wretman tror kan utvecklas.
– Men det gäller att hålla en bredd och vara öppen för idéer. Ibland kan man inte riktigt säga vad nästa grej blir och där måste man ha lite trial and error. Swish bryter ny mark, då måste vi våga, säger hon.
