Häromveckan presenterade regeringen tillsammans med Moderaterna och Centerpartiet höjda försvarsanslag inför perioden 2018-2020. Totalt rör det sig om 8,1 miljarder kronor under tre år. En höjning med 2,7 miljarder.

Två av dem som får ta del av de höjda anslagen är Försvarets Radioanstalt, FRA, och den militära underrättelsetjänsten, Must. De får sammanlagt 430 miljoner kronor mer att röra sig med under de kommande åren.

Tanken är, enligt uppgifter från nyhetsbyrån TT och som lyfts fram av bland andra Svd, att pengarna ska användas i arbetet med kontraterrorism och till cyber- och informationssäkerhet.

Läs också: Efter kritiken: Så ska regeringen stärka Sveriges it-säkerhet

– Det är ett ansenligt tillskott. De ökade anslagen är en ambitionshöjning. Det handlar om en höjd förmåga, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Både FRA och Must uppges vara nöjda med tillskottet i budgeten.

För FRA:s del handlar det nu om stöd till säkerhetspolisen för att motverka terrorism men också ökad cybersäkerhet och skydd mot it-angrepp.

– I samband med Cloud Hopper-attacken tidigare i år fick vi och säkerhetspolisen i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på åtgärder, och det är en del av de förslagen som vi nu kommer att genomföra, säger Fredrik Wallin, talesperson på FRA.

Bland annat handlar det om FRA nu kan utöka användningen av redan etablerade varningssystem vars syfte är att upptäcka mer avancerade angrepp där virus skräddarsytts för att attackera specifika myndigheter eller andra måltavlor. Skadliga kod som alltså kan vara svår för kommersiella antivirusprogram att upptäcka. Men det handlar också om att skapa förbättra lägesbilden hos myndigheterna om den hotbild som finns, förbättra förmågan att hantera en faktisk it-attack samt förbättringar av de system som finns på plats i dag.

430 miljoner kronor ska fördelas mellan de två myndigheterna. Hur den kakan fördelas kommer informeras om längre fram, men för FRA betyder det ungefär en tioprocentigt ökning av anslagen till år 2020 jämfört med tidigare budget.

Sverige har under senare tid fått kritik för brister i just it-säkerheten. Vid två tillfällen har Riksrevisionen kritiserat de system, rutiner och verktyg som funnits på plats. Det har till exempel handlat om hur kommuner och myndigheter hanterar it-säkerheten. Under sommaren la dåvarande inrikesminister Anders Ygeman fram en strategi för att stärka it- säkerheten i landet.