Det var i november förra året som Riksbanken luftade sina tankar på en e-krona. Bakgrunden är att användningen av kontanter stadigt går ner – och det kan komma att behövas ett digitalt komplement till sedlarna och mynten.

Det här skulle göra betalningssystemet mer robust och mindre sårbart om exempelvis systemet för kortbetalningar skulle drabbas av driftsstörningar.

Arbetet med e-kronan är emellertid i ett mycket tidigt skede. Fortfarande handlar det mycket om en dialog för att ta reda på hur en e-krona kan fungera. Men intresset från it-leverantörer har inte låtit vänta på sig – tvärtom. Det berättar Eva Julin som är projektledare på Riksbanken, och som nu kommit med den första delrapporten om e-kronan.

– Det har varit ett väldigt stort intresse, alltifrån små hemmasnickare till de största leverantörerna har hört av sig och frågat om de kan vara med och bidra. Det började egentligen redan när vi berättade om de här planerna förra hösten, och nu har det kommit igång igen efter att vi släppte vår rapport, säger hon.

Läs mer: Riksbanken om "e-kronan": ingen konkurrens från bitcoin

Att it-branschen är heta på gröten är inte så konstigt, för även om det är tidigt i processen är det självklart att en sådan här plattform skulle kräva en hel del resurser i form av systemutveckling, förvaltning, it-säkerhet och interoperabilitet, det vill säga förmåga att prata med andra system. Men vilken teknik som till slut kan komma ifråga att användas ska utredas.

– Vi måste först diskutera och komma fram till vad det är för e-krona vi vill ha, och därefter kan vi börja titta på tekniken. Det är till exempel alldeles för tidigt att säga att vi ska gå ut med en upphandling om det här vid ett visst datum.

Eva Julin
Eva Julin, Riksbanken.

Eva Julin säger att Riksbanken det här året kommer att ägna sig åt att ta fram det teoretiska konceptet, och att de sedan nästa år börjar titta mer på vad de faktiskt behöver för att bygga en sådan här plattform/infrastruktur.

Tidigaste i december 2018 kan de vara klara med beslut om implementation och utveckling. Är då it-leverantörerna lite för ivriga när de redan börjar höra av sig om e-kronan?

– Jag är tacksam och glad att de är intresserade. Den tekniska utvecklingen går fort, och vi behöver lära mer. Men det är tidigt i processen för vår del.

I rapporten pekar dock Riksbanken på vissa tekniska egenskaper som en e-krona bör ha oavsett hur den utformas:

• Skalbarhet. ”En e-krona måste ha en solid bas, som successivt kan byggas ut i olika etapper, vartefter kraven på e-kronaslösningen utvecklas… Baslösningen bör alltså vara konstruerad så att den kan integreras med nya moduler och funktioner via öppna gränssnitt”.

• Interoperabilitet. ”Den bör vara portabel i möjligaste mån och fungera lika bra oavsett vilken typ av enhet eller operativsystem som används”.

• Tillförlitlighet. ”E-kronaslösningen ska vara robust byggd så att den garanterar god driftsäkerhet och kan ha bästa tillgängliga skydd mot cyberattacker och olika typer av bedrägerier”.

• Tillgänglighet. Den ska vara lätt att använda och erbjuda god prestanda till exempel när det gäller transaktionshastighet. Den ska också finnas tillgänglig 24 timmar om dygnet året runt.

I rapporten konstateras vidare att den svenska betalningsmarknaden är unik i ett internationellt perspektiv, eftersom kontantanvändningen minskar i så snabb takt – samtidigt som kortbetalningar och även Swish blivit vanligare. Andelen kontanta betalningar i handeln har minskat från nästan 40 procent 2010 till ungefär 15 procent 2016. Inom en inte allt för avlägsen framtid kan Sverige bli ett samhälle där kontanter inte är allmänt gångbara, enligt rapporten.

Läs merSå rustar Riksbanken när betalsystemen utmanas

Två tänkbara modeller för en e-krona presenteras: En registerbaserad e-krona där tillgodohavandet finns lagrat centralt på konton i en databas. Den andra modellen är en värdebaserad e-krona som är mer lik dagens kontanter eftersom värdet ska finnas lagrat lokalt i en app eller på ett kort.