Den största risken för de företag som behöver byta sitt affärssystem är att de råder brist på kompetens för att implementera det. Den varningen kommer från affärssystemexperten Jonas Andersson som är vd på analys- och konsultföretaget Herbert Nathan.

– Den allt större bristen på konsulter gör det allt svårare att säkerställa en framgångsrik installation oavsett system, säger han.

­– Det blir ett hot mot kunderna eftersom det försämrar deras möjligheter att lyckas.

Jonas Andersson pekar på att kompetensbristen slår mot flera olika områden och system.

– Efter att vi guidat våra kunder till rätt system och sedan ska titta efter lämpliga partner för att införa det är det ofta svårt att hitta kompetens, säger han.

Bristen på konsulter är generell – det är helt enkelt mycket att göra nu.

– Takten på affärssystemsmarknaden har varit hög de senaste två tre åren. Många konsulter är upptagna.

Samtidigt märks effekterna av konjunktursvackan för några år sedan fortfarande av. Under ett par år stannade affärssystemsinvesteringarna av och det blev inget inflöde av nya konsulter.

– När det var stiltje på marknaden höll alla konsultorganisationer igen – de hade ju folk på bänken. Då tappade vi tempo och det märks fortfarande.

Läs också: It-projektet blev ett rent helvete – ”värsta jag sett”

Digitaliseringen ställer samtidigt krav på att affärssystemen hänger med.

­– När allt fler öppnar dörren för digitalisering så får det den effekten att kärnsystemen påverkas. Även om de inte alltid går i bräschen så blir de alltid involverade när det sker förändringar.

Det är också svårt för de konsulter som finns att hänga med i systemens snabba utveckling enligt Jonas Andersson.

– Om vi ser på Microsoft Dynamics som tagit allt mer marknadsandelar så har det samtidigt vuxit kraftigt i komplexitet på senare år. De nya versionerna som kommer är helt olika de tidigare.

Och där finns en risk att konsulterna helt enkelt inte kan fullt ut vad den nya versionen är byggd för.

– De försöker konfigurera efter föregående version och då innebär det att alla de möjligheter som finns i systemet inte utnyttjas. De bygger helt enkelt med ett gammalt tänk.

Dessutom är projekten i sig större i dag än de var för några år sedan. För tio år sedan var det bara SAP-projekten som krävde uppåt tio konsulter för en implementation men nu krävs det lika många även för att införa andra system. Det låser alltså upp konsulterna ytterligare.

Förutom de konsulter som sköter själva implementationen krävs också flera andra kompetenser för att genomföra ett lyckat affärssystemsprojekt.

– Det krävs också duktiga lösningsarkitekter som har en holistisk förståelse för hur systemet ska passa in. Och de är inte så många ute hos leverantörerna.

Även om de inte behöver vara inne under ett helt projekt är de kritiska i vissa faser konstaterar Jonas Andersson.

– Företagen lever i väldigt komplexa miljöer infrastrukturmässigt i dag. De flesta har hybridmiljöer där en del ligger i molnet och där skulle det behövas mer kunskap kring de effekter det ger. Hur man ska tänka prestandamässigt exempelvis – där kan det uppstå stora problem och det är svårt att ens hitta knutarna som behöver lösas, säger han.

– Den som kan ge råd kring sådana saker är värda mycket pengar.

Läs också: 7 tecken på att affärssystemprojektet går åt pipsvängen

En annan svag länk är projektledare.

– Det är inte ont om projektledare men det är ont om projektledare som klarar att hålla i så här stora och komplexa projekt.

Så hur ska man göra som företag för att inte hamna i kläm när man behöver byta affärssystem?

Först och främst handlar det om att ha insikt i hur det ser ut.

– Det ger i sin tur förståelse för att det inte går att bara driva på utan att man faktiskt måste rätta sig efter marknadens spelregler. Det kan också leda till att man måste hacka upp projekt och kör litegrann gas och broms, men så att man i alla fall försöker komma någon vart innan det är dags för nästa steg.

På sikt efterlyser Jonas Andersson mer utbildning för att höja kompetensen hos konsulterna och också få ett inflöde.

– Frågan är väl vem som ska betala – i slutänden hamnar det väl hursomhelst på kunden, säger han.