Digitaliseringen påverkar även hur konflikter i världen och hur länders manövrerande för att få mer makt ser ut. Desinformation kan användas för att destabilisera och it-attacker mot kritisk infrastruktur kan slå ut ett land mer effektivt än ett regelrätt militärt anfall.
– Vi lever i det mest komplexa och osäkra säkerhetsläget sedan andra världskriget, säger överbefälhavare Micael Bydén, en av talarna på konferensen Technet Europe 2017 som pågår på Infracity utanför Stockholm.
Redan i en rapport för fyra år sedan pekade Försvarsmakten på behovet av att själva kunna utföra cyberattacker mot angripare. Och det är ett arbete som nu pågår på uppdrag av regeringen.
– Den som attackerar oss ska veta att vi slår tillbaka, säger Micael Bydén till Computer Sweden.
Ungefär som ett luftförsvar? Om ett plan kränker vår gräns så kan vi skjuta ner det?
– Ja, så kan man beskriva det. Angriparen ska veta att det har en kostnad.
Läs också: Säkerhetsgurun varnar: Vi står på randen av ett globalt cyberkrig
Hur det ska gå till närmare vill ÖB inte gå in på mer än att uppdraget ligger med i planen framåt och att allt självklart sker inom de internationella regelverk som finns.
Avgörande för när Försvaret slår tillbaka är att regeringen ger klartecken förklarar Patrik Ahlgren, som är sektionschef för cyberförsvar i Försvarets ledningsstab.
– Regeringen slår fast om en attack kan anses vara jämställd med ett väpnat angrepp och då får Försvaret ansvaret för att slå tillbaka den. På samma sätt som att det är regeringen som förklarar krig och inte Försvaret, säger han.
Det skulle kunna handla om upprepade attacker på exempelvis elförsörjningen eller någon annan kritisk infrastruktur.
Men Försvaret rustar sig även på flera andra sätt inför det ökade hoten när det gäller cybersäkerheten enligt Micael Bydén.
Ett av de viktigaste är att bygga upp samarbeten.
– Vi kan inte göra det på egen hand utan det krävs ett internationellt samarbete med de som delar våra värderingar. Och då måste vi ha möjlighet att både ta emot stöd och ge stöd. Vi ökar vårt samarbete med de nordiska och baltiska länderna, Finland i synnerhet. Men även med andra EU-länder och med Nato.
I sitt framförande lyfte han också vikten av att få in it-säkerhetskompetens.
– För ett år sedan utsåg vi också en cio för att utveckla vår verksamhet mer i linje med digitaliserings effekter och skydda vår infrastruktur.
Även hur man arbetar med it har betydelse konstaterar Micael Bydén och lyfter devops som ett sätt att öka säkerheten.
– Det gör det möjligt att patcha system snabbare, eller att helt installera om den till ett säkert läge.
När det gäller molnanvändningen är ÖB fortfarande restriktiv och anser att hemlig information måste skyddas och hållas intern.
Läs också: Snart slåss maskinerna med varandra i cyberkriget – utan mänsklig inblandning
Men det finns också attacker och hot mot den nationella säkerheten i form av desinformation.
– Jag har sett min egen signatur på förfalskade dokument om vapen till Ukraina, säger försvarsminister Peter Hultqvist, S.
– Det har också startats runt sex twitterkonton i mitt namn.
För att möta det är det viktigt att informeras snabbt och kunna agera och slå tillbaka ryktena så snabbt som möjligt konstaterar han.
På samhällsnivå handlar det om återinförandet av ett totalförsvar där även andra aktörer än Försvaret har olika roller och ett psykologiskt försvar ingår.
– Det är en nyckel för att vi ska kunna behålla demokrati även under oroliga tider, säger Peter Hultqvist.
