Strax före årsskiftet slog EU-domstolen fast att den svenska lagstiftningen om datalagring inte är förenlig med EU-rätten. Och i eftermiddag lämnas utredningen som letts av före detta lagmannen Sigurd Heumann.

I en debattartikel i Dagens Nyheter avslöjar dock utredarna huvuddragen i utredningen – och de stämmer rätt väl med de läckta uppgifter som IDG.se tidigare rapporterat om.

Läs också: Dokument: Utredare föreslår utökad lagring av trafikdata

Det handlar om att fast telefoni inte längre ska omfattas av datalagring – samtal från hemtelefonen eller mejl från en fast internetanslutning ska inte längre lagras. I stället lägger utredningen fokus på uppgifter från mobiltelefoner och konstaterar att det är där polisens behov är störst.

Uppgifterna som ska lagras är: nummer och tid för alla mobilsamtal och meddelanden som sms eller mejl från mobiler, vilken mobilmast som använts vid samtalets början och slut, tidpunkten när uppkopplingen mot internet skett och vilken ip-adress som använts och vem abonnenten är.

För att möta EU-rätten föreslås en differentiering i den tid olika uppgifter lagras – mellan två och tio månader. Bristen på differentiering var något som EU-domstolen just pekade på i sitt beslut.

Läs också: Bahnhof slutar lagra användardata – raderar allt efter 24 timmar

Däremot skärper utredningen kraven när det gäller möjligheten att spåra en användare bakom en ip-adress oavsett vilken teknik som operatören använder sig av.

Precis som med dagens regler ska uppgifter om innehållet i samtal eller meddelanden inte lagras och inte heller samtal via Skype, Gmail eller andra tjänster som inte tillhör operatören lagras.

Förslaget möts av stark kritik från Jon Karlung, vd för nätoperatören Bahnhof som skriver på Twitter: "Hallå Orwell! Du fick rätt! Krig kallas fred. Slaveri frihet. Staten säger att datalagringen minskar - när den ökar!"

Polisen däremot har redan tidigare gjort klart att man ser positivt på förslaget i ett särskilt yttrande till utredningen: "Operatörens val av teknik bör rimligen inte möjliggöra för dess kunder att i skydd av anonymitet begå brott på internet".