(CS/München) Traditionsenligt helt iklädd svart, från skinnjackan till de blingade gympaskorna, kliver Nvidias grundare och vd Jensen Huang upp på scenen för att inviga GPU Tech Conference i München. Han har knappt avklarat artighetsfraserna innan han dödförklarar Intel.

– Det finns två fundamentala krafter som driver framtidens datorutveckling. Det första är slutet på Moores lag, slår Jensen Huang fast.

Moores lag, teorin om att processorn kommer att dubbla sina prestanda vartannant år är en ideologi för chippjätten Intel. Fast teorin stämmer inte längre. För att det ska fungera måste kretsarna i processorerna ständigt bli mindre, för att kunna klämma in mer prestanda på samma kretskort. Men nu har kretsarna blivit så små att Intel fått svårt att minska dem.

Läs också: Nvidias nya monsterdator Pegasus – kraftfull som 10 serverrack

Jensen Huang nämner aldrig konkurrenten vid namn. Men det är ganska uppenbart att han ser en framtid där Intel tappat sin dominans och grafikprocessorn tar över, den teknik som Nvidia ägnat nästan ett kvarts sekel åt att utveckla.

– Slutet på Moores lag och uppkomsten av artificiell intelligens där mjukvaran skriver sig själv genom att tortera sig själv med enorma mängder data för att lära sig effektivt från digitala erfarenheter. Det är de två krafter som lett till en turboladdad ökning av datorkraft som använder sig av Nvidias grafikprocessorer, säger Jensen Huang.

Morgonen efter keynoten vandrar en uppsluppen Jensen Huang in i pressrummet. Han har fru och barn med sig, och är återigen iförd skinnjacka, sneakers och svarta jeans.

– Jag är den enda personen som får en whiteboard när jag ska hålla i pressevent, säger han glatt och pekar på en liten tavla uppsatt på ett stativ. Nu ska jag börja med några ekvationer.

Men Nvidias ledare, som grundade bolaget vid 29 års ålder och sedan hållit ett hårt grepp om vd-posten, hittar ingen penna. Istället vill han förklara vad det är som fått bolaget att skapa sin egen nisch på en stenhård hårdvarumarknad.

– Det finns bara tre frågor vi alltid ställer innan vi börjar med något. Varenda gång, förklarar Jensen Huang.

Frågorna? Ett, är projektet svårt att genomföra och får det enorm effekt om det lyckas? Två, kan någon annan lyckas genomföra det? Tre, går det att hitta glädjen i att jobba på det länge utan att tjäna pengar?

– Och om någon säger att vi inte kommer att tjäna några pengar på tio år. Då har man fångat min uppmärksamhet. Om man säger att vi inte tjänar pengar på tre månader, men jisses, det kommer att bli en snabb utdelning på den här investeringen – då avslutar jag konversationen, säger Jensen Huang.

– Jag har en tendens att välja marknader med noll intäkter, noll hopp om intäkter och därmed också noll konkurrenter.

Han konstaterar själv att bolagets strategi ”lyckas ibland och misslyckas ofta”. För även om Nvidia i dag är marknadsledande på grafikprocessorer har de gjort en rad snedsteg. Mobilchippet Tegra som gjorde debut i slutet av 00-talet är kanske den mest kända floppen.

Tegra har visserligen fått nytt liv i spelbranschen efter att Nintendo valde att bygga sin nya konsol Switch på hårdvaran. Men mobiltelefonerna som använde chippen blev få och kortlivade.

Läs också: Volvo, Autoliv och Nvidia i samarbete om självkörande bilar

Att hårdvaran hamnar på en spelkonsol känns å andra sidan kanske inte konstigt för Nvidia. När Jensen Huang och hans medgrundare startade företaget 1993 – enligt legenden lade de ut sina planer på en snabbmatsrestaurang i San Jose – låg fokus helt på att göra det möjligt att tillverka spel med ordentlig 3d-grafik.

nvidia
Förra veckan arrangerade Nvidia en egen konferens, GPU Tech Conference, i München.

Det första chippet floppade. Det andra med. Men 1997 släpptes Riva 128. Chippet var då 400 procent snabbare än något annat på marknaden – och Nvidia gjorde sig över en natt ett namn i hårdvarubranschen.

Även om självkörande bilar, datacenter och artificiell intelligens är stora affärsområden för Nvidia står grafikkort till speldatorer fortfarande för mer än hälften av bolagets intäkter. Det är tack vare den försäljningen som företaget kunnat pumpa in miljarder i utvecklingspengar, menar Jensen Huang.

– Se vad det är som händer! Gamers lade grunden för grafikkorten! Gamers lade grunden för AI! Gamers lade grunden för alla molntjänster som drivs med vår teknik!, skanderar han för att sedan ställa sig bredbent med händerna i sidan och mullra:

– So, yeah! Jag är rätt stolt över att kunna säga att vi är ett spelföretag.

Men det är inte spelarna som fått Nvidias börsvärde att tiodubblas på tre år. Efter en raketartad tillväxt börjar Nvidia rentav knappa in på chippjätten Intel. Samtidigt har de nått en marknadsandel på 70 procent av alla sålda grafikkort, och därmed utklassat konkurrenten AMD. Där har Nvidia AI-utvecklingen att tacka.

I början av 2010-talet insåg flera forskare att grafikkort var väldigt väl lämpade för maskininlärning, den teknik som går ut på att lära upp robotar genom att låta dem gå igenom stora mängder data. Medan en vanlig processor – en cpu – har ett fåtal kärnor där varje kan ägna sig åt en syssla, kan ett grafikkort – eller gpu – ha tusentals kärnor. Därför kan gpu:er göra otroligt många saker samtidigt. Som att rita upp 3d-bilder i ett spel – eller analysera tusentals bilder samtidigt.