Den 10 oktober presenterades den senaste utredningen av svensk datalagring. Det kan framstå som om utredningen behandlar datalagring som brottsbekämpande metod. Är den effektiv? Hur stort är intrånget i medborgarnas privatliv? Hur många och vilken typ av brottsutredningar underlättas? Detta är dock inte vad utredarna presenterar, utan istället undersöker de hur den existerande datalagringen ska modifieras för att få finnas kvar.

Premissen är att datalagring är en effektiv brottsbekämpningsmetod som inte behöver bryta mot europeisk lagstiftning. De presenterar en delvis fiktiv konflikt mellan effektiv brottsbekämpning och personlig integritet. EU-kommissionen, Eurojust och tyska polisen har alla utrett hur effektiv datalagring är som brottsbekämpande metod och funnit den bristfällig. För att påvisa effektiviteten av datalagring hade utredarna kunnat studera statistik för uppklarade brott före och efter införande av datalagring runtom i Europa, eller kanske specifikt hur många utredningar av barnpornografiska brott som varit beroende av datalagring. Syftet med rapporten var uppenbarligen inte att presentera evidens för datalagring som effektiv brottsbekämpningsmetod.

Att den skulle vara effektiv är ett påstående som går stick i stäv med riksrevisionens rapport från 2015 där polisen- och åklagarmyndigheternas bristfälliga it-kompetens kritiseras. Till exempel påpekas att 20 procent av ip-adresser antecknas felaktigt vid polisanmälningar. Ingenting verkar tyda på att generell datalagring är en effektiv metod. Dessutom finns en mängd problem med metoden.

1. Generell datalagring innebär att operatörerna tvingas lagra stora mängder personlig data. Detta ökar skadan vid dataläckor kraftigt. Det är inte ovanligt att dessa bolag läcker data.

2. EU-domstolen konstaterar att de lagrade uppgifterna sammantagna kan göra det möjligt att dra mycket precisa slutsatser om privatlivet för de personer vilkas uppgifter har lagrats, vilket betyder att generell datalagring bland annat inskränker den mänskliga rättigheten till privatliv.

3. Generell datalagring innebär att människor är konstant övervakade. En observerbar effekt i Tyskland efter införande av datalagringen var att människor i behov av vård inte vågade kontakta terapeuter. Det demokratiska samtalet hotas också när journalister inte kan skydda sina källor och medborgare inte vågar yttra minoritetsåsikter.


Det här är en artikel från IDG Opinion

Vill du också tycka till om något? Så här gör du.


Utredningens fokus på att konstruera ett kryphål i EU-domstolens yttrande gör att de missar möjligheten att åstadkomma något produktivt; att utreda alternativa metoder för brottsbekämpning som samtidigt skyddar den personliga integriteten hos medborgarna. En sådan utredning hade behövts för att hävda att det saknas alternativ till generell odifferentierbar datalagring. Eftersom utredningens uttalade syfte är att rationalisera fortsatt brott mot EU-lag ska den förkastas som ett åsiktsinlägg och inte användas som underlag för politiska beslut.

Mattias Rubenson, partisekreterare Piratpartiet

Måns Magnusson, snart färdig civilingenjör i teknisk fysik

Maj Stenmark, disputerad datavetare