De allra flesta svenska kommuner använder webben som den primära informationskanalen till sina invånare. Många har en hög ambitionsnivå vad gäller e-tjänster och funktionalitet. Men betydligt färre har samma ambitionsnivå när det gäller innehållet.
Många människor har svårt att läsa och förstå samhällsinformation. Enligt OECD har en fjärdedel av alla vuxna svenskar svårt att läsa och ta till sig information från dagstidningar eller offentlig sektor. Svårigheterna kan exempelvis bero på dyslexi, koncentrationssvårigheter, utvecklingsstörning eller att personen har annat modersmål än svenska.
Frågan om tillgängligheten på webbplatser är mer aktuell än någonsin i och med EU:s webbtillgänglighetsdirektiv som träder i kraft den 23 september 2018.
Läs också: Konsultjättarna slarvar med betalningen – de här bolagen är värst
För att ta reda på hur den kommunala informationen fungerar för olika målgrupper genomför Funka regelbundet enkätundersökningar. Årets undersökning visar att förvånansvärt få kommuner säkerställer att användarna förstår innehållet. Trots alla fina ord är det fortfarande långt kvar till ett inkluderande samhälle.
Endast 10 procent av kommunerna i undersökningen uppgav att de undersöker om besökarna förstår informationen på webbplatsen. Det är en anmärkningsvärt låg siffra, med tanke på att hela informationsarbetet blir överflödigt om mottagaren inte förstår innehållet.
Bara en enda kommun svarade att de arbetar strukturerat med rörlig bild, trots att forskning visar att bild och ljud är mycket effektiva sätt att nå personer som har svårt att läsa.
Hela 60 procent av kommunerna hänvisar personer med annat modersmål till inbyggda verktyg för automatisk översättning, trots att forskning visar att översättningarna sällan blir bra, särskilt när utgångspunkten är ett så litet språk som svenska. Det skapar risk för missförstånd och en osäkerhet om informationen verkligen är korrekt.Vår enkät visar också att 68 procent erbjuder automatisk uppläsning av innehållet på webbplatsen. Uppläsning är förvisso ett bra komplement som hjälper många som har svårt med just läsningen. Men ett svårt innehåll är lika svårt även i uppläst form.
Vi kan dessutom konstatera att många kommuner fortsätter att använda lättläst svenska (ett begrepp som används för samhällsinformation som producerats för att bli lättare att läsa) trots att lättläst svenska är ett komplext format som inte fungerar för alla.
Läs också: Skolan ska digitaliseras – men regeringens strategi får kritik
Det kanske mest nedslående är att så oerhört lite hänt sedan vi gjorde den första undersökningen år 2006. På några punkter ser resultatet till och med exakt likadant ut idag som 2006:
- De lättlästa webbsidorna har nästan inga nyheter eller annan aktuell information. Detta trots att det är vad målgruppen oftast prioriterar.
- Texter på lättläst svenska saknar nästan helt bilder, trots att forskning visar att bilder hjälper människor att förstå innehållet.
- Nästan ingen av kommunerna uppger att de vet om någon hittar till de lättlästa texterna på webben eller om målgrupperna faktiskt förstår innehållet.
Om kommunerna hade frågat invånarna om de anser att kommuninformationen är begriplig skulle det knappast se ut så här. Dessutom, i Sverige finns sedan 2009 en språklag som säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Vi kan nu konstatera att många webbplatser har en hel del kvar att jobba med för att följa lagen.
Susanna Laurin, vd på Funka
