Digitaliseringen sköljer över hela samhället och förändrar vårt sätt att umgås, jobba, lyssna på musik – och inte minst att betala för de varor vi konsumerar.

Som Computer Sweden tidigare skrivit beräknas kontanterna inte längre vara giltiga i handeln 2023. Men hur kommer vi att genomföra våra betalningar i framtiden, när kontanter kanske inte längre tas emot?

Enligt Niklas Arvidsson som forskar om kontanter på KTH så finns det flera möjliga alternativ som alla har det gemensamt att de bygger på digital teknik. Plastkorten som i dag utgör 71 procent av betalningarna i handeln möter dock mer konkurrens och en förändrad struktur.

– I dag dominerar ju korten. Det sitter i ryggmärgen att lägga fram sitt kort och knappa in sin pinkod. Men jag tror att det kommer att förändras i och med att de kontaktlösa korten som är baserade på nfc-teknik rimligen växer framöver. Jag tror att dessa blir ett förändringsinstrument och ett steg in i de mobila betalningarna, som i dag bara står för en halv procent.

Läs också: När slutar handeln med kontanter? Nu finns det ett datum för det.

– Jag tror att det här slutar med att man lägger fram mobilen i stället för ett kort. Men infrastrukturen för kort tror jag förblir viktig, men att själva betalningen sker med någon app i mobilen.

Så då kanske det inte bara är kontanterna som försvinner, även korten som vi använder dem idag kan gå samma öde till mötes. Hur lång tid talar vi om då?

– Det är väldigt svårt att prata om tid. Samarbetsorganisationen Contactless Forum har ju talat om att över hälften av korten och terminalerna ska möjliggöra kontaktlösa kortbetalningarna vid årsskiftet. Sedan tar det ju ytterligare tid innan det flyttar ut i mobilen – konsumenterna är konservativa. Kanske under de kommande två tre åren.

Niklas Arvidsson
Niklas Arvidsson.

De kontaktlösa betalningarna skulle emellertid innebära en hel del fördelar, säger Niklas Arvidsson. Man kan korta ner tiden det tar att genomföra en betalning och kvittot kan göras digitalt, till exempel.

En framtid utan bankkort skulle emellertid inte innebära att kortföretagen spelat ut sin roll.

– De har ju hela infrastrukturen och ett globalt fungerande system för betalningar. De kommer att ha en fortsatt viktig roll. Däremot tror jag att de traditionella kortleverantörerna i USA och Europa kan få ny konkurrens från kinesiska företag som China Union Pay samt Alipay och Wechat.

Mobilen kommer alltså att bli ett allt viktigare verktyg när kontanterna tappar i betydelse. Samtidigt står de mobila betalningarna bara för en halv procent av de totala betalningarna i handeln i dag.

– Mobilen är ju bred i de här sammanhangen, och det inkluderar Swish som i stort sett redan ersatt kontanterna när det gäller betalningar från person till person. Och nu kommer exempelvis Apple Pay och Samsung Pay.

Niklas Arvidsson tror att bankerna fortsatt kommer att ha en central roll att spela, med sin erfarenhet och kunskap runt regelsystemen, och förtroendet de trots allt har hos allmänheten – även om del nya konkurrenter lär dyka upp.

Läs också: Redan huggsexa om e-kronan – Riksbanken nedringd av it-leverantörer

Riksbankens giv i det kontantlösa samhället verkar bli någon slags e-krona, som är under utredning just nu. Och sådan tror Niklas Arvidsson kan bli en bra lösning – om inte annat för att det är bra med konkurrens, också inom det här området.

– Ja absolut. Det är bra om det finns olika alternativ. Det är bra både ur konkurrenssynpunkt och för att hålla nere avgifter och så vidare, men också ur ett systemsäkerhetsperspektiv. Annars riskerar man att bli för beroende av kortinfrastrukturen. Dessutom fyller Riksbanksutgivna pengar en viktig roll även i ett digitalt system.

– Det vore bra om man kan bygga en funktionalitet som liknar kontanternas, med integritet och anonymitet. Där fyller kontanterna ett stort behov, att man som människa ska kunna göra små betalningar anonymt. Det tycker jag ett samhälle måste kunna tillåta.

Ytterligare en möjlig ersättare till kontanterna är kryptovalutorna, om det skulle kunna byggas ett system för dessa.

– Det kan bli ett giltigt betalningsmedel, men det kommer att ta tid, säger Niklas Arvidsson.

Den i dag mest kända kryptovalutan bitcoin tror han dock får svårt att bli allmängiltig.

– Bitcoin har en kluven historia. Det togs fram för att kunna göra betalningar fria från staten, och det finns fortfarande en sådan kultur. I stället tror jag att det måste byggas en ny kryptovaluta som är attraktiv för gemene man, förmodligen baserat på någon blockkedjeteknik, och som är ansluten till banksystem, centralbank och myndigheter.