Sveriges storbanker jobbar för fullt med öppna api:er till sina data och tjänster, som en del av sina satsningar på digitalisering. Ett exempel på en app som drar nytta av det är hajpade appen Tink som låter konsumenter få bättre koll på sin privatekonomi.
Men utvecklingen befinner sig i sin linda. Det krävs flera genombrott för att bankappar som drar nytta av storbankernas data och tjänster blir en företeelse på bred front.
Ett exempel på ett hinder är införandet av EU-lagen PSD2, ”det andra betaltjänstdirektivet”, som ska komma i gång under nästa år. Syftet med PSD2 är att säkra onlinebetalningar, inte minst transaktioner som innefattar flera länder. Den nya lagen kommer att ställa krav på app-leverantörer, men så måningom kanske förenkla en del av utvecklingsarbetet.
Det finns många anledningar till att svenska storbanker, fintechföretag och säkert många konsumenter har stora förväntningar på de tjänster som kan byggas tack vare att bankerna gör funktionalitet tillgänglig via api:er.
Läs också: Digitalisering får Nordea att sparka 6000
Vilka typer av appar och tjänster är det frågan om?
– Det handlar om alla möjliga tjänster, både för företag och för konsumenter. Det är väldigt öppet. Ett exempel är integration med affärssystem. Vi kommer inte att hinna bygga allt det här själva, så vi behöver externa partner och de kan använda våra api:er, säger Anna Grandt, ansvarig för digital användarupplevelse och kommunikation på SEB.
– Tänk dig en bostadstjänst. Där kan man integrera ekonomisk information från banken från början. Till exempel snabbt se om det är ekonomiskt rimligt att titta närmare på en viss bostad, förklarar Anna Grandt.
Hon tillägger att det är upp till kunderna och utvecklarna vad det blir för appar och tjänster.
– Fördelen med att öppna upp api:er är att de förhoppningsvis integreras så pass brett att kunderna kan välja tjänster som passar just dem och deras behov, säger Anna Grandt.
Hon framhäver att det inte bara handlar om att fristående appar ska utnyttja bankfunktionalitet, utan att det fungerar åt det andra hållet också. Att SEB tack vare smarta api:er har en chans att synas i nya sammanhang.
– Vi ser oss själva också som konsumenter av andras api:er och tänker på sikt integrera andras tjänster som en naturlig del av vårt tjänsteutbud. I samarbete med andra bolag hoppas vi uppnå en högre nivå av innovation och ett bredare tjänsteutbud.
Möjligheterna framstår verkligen som närmast som oändliga. Med vad krävs för att uppfylla alla löften?
– Bankerna måste utveckla en gemensam standard för sina api:er, annars kommer tredje part skapa mellanlager och då förlorar bankerna kontrollen över sin affär, säger Johan Öbrink, digital strateg på konsultföretaget Iteam som har jobbat i projekt för banker.
Ja, det låter väl självklart att api-standarder är bra? Eller hur? Annars blir det ju jobbigt för externa partner som fintechföretag att bygga tjänsterna. Utan ett gemensamt api för de olika bankerna riskerar tjänsteleverantörerna bokstavligen att bli tvungna att skriva olika programkod för varje bank. Det tar inte bara tid, utan har potential att medföra en underhållsmardröm.
Läs också: Nu omfamnar storbankerna containerteknik
Men det finns olika synpunkter om api-standarder:
– Det låter ganska osannolikt att det ska bli en svensk standard. Vi satsar på de europeiska standardiseringsinitiativen. Open banking är ett område där vi konkurrerar med varandra på den tekniska sidan och som utvecklare är det förmodligen enklast att välja att samarbeta med en av bankerna istället för med alla, säger Gunnar Berger, ansvarig för open banking på Nordea.
Här verkar det gå en skiljelinje mellan de olika bankerna:
– Vi tror att alla vinner på gemensamma standarder. På lång sikt underlättar sådana för bankerna, partnerföretagen och kunderna, säger Anna Grandt på SEB.
Sker det något arbete vad gäller api-standarder för banker?
– Vi pratar om det mellan bankerna i Norden och Baltikum. Som jag har uppfattat det har vi en gemensam syn på en översiktlig nivå. Det finns forum för att diskutera det här, men det är inte så formellt, säger Anna Grandt.
Hon påpekar vidare att man inte kan förvänta sig hundraprocentig samstämmighet, men att gemensamma api:er förenklar för alla:
– Om det inte finns standarder så behövs det bolag mellan oss och våra partner, för att samordna åtkomst till flera banker. De mindre partnerföretagen orkar inte med det själva, förklarar Anna Grandt.
Att man har olika syn på api-standarder kan ha att göra med hur man uppfattar sin egen position på marknaden.
– Det är väldigt stor skillnad på hur mycket de olika bankerna satsar. Vi på Nordea är de enda i Norden som är verkligt aktiva, de andra har ett mer avvaktande förhållningssätt, säger Gunnar Berger.
– Jag har ingen aning om hur vi ligger till jämfört med de andra bankerna. Men alla storbanker upplever att det här är viktigt, säger Anna Grandt.
En analys är att den som upplever sig ha ett försprång känner ett mindre behov av gemensamma standarder, utan i stället vill bevaka sin ledning med hjälp av sina egna lösningar. Medan den som inte upplever sig ha ett försprång har lättare att se nyttan med att jobba tillsammans över företagsgränserna.
Läs också: Åtal för ddos-attacker mot svenska banker
Vilken betydelse får allt det här för slutkunderna? Det finns två intressanta scenarier. Det ena är att någon bank, till exempel Nordea, ligger före de andra och för utvecklingen framåt på egen hand, utan standarder. Det andra är att bankerna kommer överens om tekniska standarder som underlättar för externa partnerföretag att bygga appar och tjänster.
Det återstår att se hur det går. Bankerna är långt ifrån färdiga lösningar för öppna banktjänster i hög utsträckning. Gunnar Berger på Nordea undviker skickligt att svara på frågan om när det kommer driftmässiga lösningar på bred front. Anna Grandt på SEB berättar att man håller på att bygga en utvecklarportal och just nu diskuterar vad den ska bjuda på för funktionalitet.
Må bästa bank, och framför allt kunderna, vinna.
