Vi har tidigare skrivit om att indiska HCL hamnat hos Kronofogden efter att ha missat fakturor för miljonbelopp. Och det är långt ifrån det enda av de internationella konsultjättarnas svenska dotterbolag som brottas med ansökningar om betalningsförelägganden.

Faktum är att samtliga 16 bolag i vår kartläggning har hamnat hos Kronofogden under 2017. Antalet ansökningar om betalningsförelägganden skiljer sig dock åt, och det gör även summorna som inte betalats.

Beloppsmässigt är HCL sämst i konsultklassen hittills under 2017. Deras 42 ärenden har ett sammanlagt värde på 18,3 miljoner kronor.

Flest ansökningar om betalningsförelägganden har dock den nya konsultjätten DXC, med 71 ärenden och totalt 9,4 miljoner kronor. Av naturliga skäl har vi inte kunnat kolla DXC:s svenska dotterbolag, då allt är väldigt nytt. Den siffran baseras istället på de två bolag som slagits ihop, med 51 ärenden för CSC, med 8,3 miljoner kronor, och 20 ärenden för Hewlett-Packard, som totalt kommer upp i 1,1 miljon kronor.

Trea på den mindre smickrande listan kommer Evry, med 31 ärenden för de två bolagen Evry AB (17 st) och Evry Sweden AB (14 st). Här är summan dock betydligt mindre, 376 000 kronor.

De bolag som kommer lindrigast undan i granskningen är Wipro och Infosys, som endast har ett ärende vardera registrerat, där fakturorna var på modesta 802 respektive 1 317 kronor.

Läs också: Kronofogden auktionerar ut bitcoin: "Vi lever i en digital värld"

Johan Krantz, analytiker på Kronfogdemyndighetens analysenhet, säger så här om hur man bör tolka det faktum att bolag har många ansökningar om betalningsförelägganden:

– Det är inte alls ovanligt att större bolag får ansökningar om betalningsföreläggande mot sig. Detta gäller även kommuner och landsting. Det är väl egentligen bara i ett mindre antal fall det är en indikation på att företaget går riktigt dåligt, utan mer ett bevis på att man inte alltid har full koll på alla betalningar som ska göras, säger han och fortsätter:

– Något som ytterligare styrker detta är att en väldigt liten andel av ansökningarna leder till ett så kallat utslag och ännu färre går så långt som till indrivning. Varför vissa bolag sticker ut har vi svårt att uttala oss om, det är närmast en fråga som bolagen själva kan svara på.

Är det någon särskild typ av skulder som brukar vara vanligt förekommande?

– Det finns ingen tydlig bild av att det är något speciell. Det kan vara allt ifrån att föreläggande bara avser en obetald inkassokostnad på några hundra kronor till större fakturor.

Johan Krantz säger också att det är en stor skillnad på vilken effekt en ansökan om betalningsföreläggande kan få, beroende på hur stort bolag det handlar om.

– För en småföretagare kan en ansökan om betalningsföreläggande vara förödande eftersom det leder till en anmärkning hos kreditupplysningsföretagen. Detta är uppenbart dock inget problem för större företag, där man förmodligen bedömer kreditvärdigheten på helt andra grunder, säger han.

Läs också: Telia vill ta tvisten om ”fri surf” till EU-domstolen

Vad säger då bolagen själva om vad som ligger bakom alla missade fakturor? Från DXC:s håll har man avböjt att kommentera saken överhuvudtaget.

Pankaj Tagra, HCL
Pankaj Tagra, HCL.

HCL:s Nordenchef Pankaj Tagra svarar däremot, och är inne på samma resonemang som i våras.

– HCL har en robust betalningsprocess för alla sina leverantörer. Vi mottar mer än 16 000 fakturor per månad i Sverige. Dessa uppgår till miljonbelopp och betalas i tid. Vår fakturerings- och betalningsprocess har även förklarats för alla våra leverantörer, och 99,99 procent betalas enligt betalningsvillkor. Om en leverantör inte har följt processen eller inte skickat fakturan till rätt avdelning kan det tyvärr bli försenat. När vi meddelas om sådana fall görs betalningarna inom 48 timmar. Under de senaste 18 månaderna har de problemen i stort sett försvunnit, säger han.

Att inte betala exempelvis sina branschpartner i tid kan så klart få en negativ effekt för bolagets trovärdighet.

Prioriterar ni fakturor olika beroende på vem som ska ha betalt?

– Det finns ingen prioritering av leverantörer. De får betalt utifrån avtalade villkor och villkor för sina kontrakt. HCL är ett starkt företag utan skulder. och vi har en stark historia av att betala i tid till våra leverantörer. Det kräver emellertid att leverantörer följer rätt process, säger Pankaj Tagra.

Fakta

Här är antalet ansökningar om betalningsföreläggande hittills i år, samt det totala skuldbeloppet, för konsultdrakarnas svenska dotterbolag:

1. DXC – 71 – 9,4 miljoner kr
2. HCL – 42 st – 18,3 miljoner kr
3. Evry – 31 st – 376 000 kr
4. IBM Svenska – 21 st– 2,5 miljoner kr
5. Capgemini – 17 st – 266 000 kr
6. Tieto – 6 st – 942 000 kr
7. Fujitsu – 6 st – 720 000 kr
8. Accenture – 5 st – 44 000 kr
9. Tech Mahindra – 3 st – 26 000 kr
10. CGI – 3 st 18 000 kr
11. Cognizant – 3 st – 17 000 kr
12. Tata Consultancy Services – 2 st – 40 000 kr
13. Sopra Steria – 2 st – 9 000 kr
14. Atos IT Solutions and Services – 2 st 6 000 kr
15. Infosys – 1 st – 1 317 kr
16. Wipro – 1 st – 802 kr

Källa: Kronofogdemyndigheten