Programmering ska in i skolan redan från ettan, framför allt i ämnena matematik och teknik. I den läroplan som gäller från nästa höst har det gjorts tillägg i kursplanernas centrala innehåll där programmering har lagts in.
Men många lärare är osäkra på vad det innebär att undervisa enligt ämnets nya centrala innehåll. Enligt en undersökning som Lärarnas Riksförbund gjorde tidigare i höst så är fler än åtta av tio mattelärare på högstadiet osäkra på vad det innebär att undervisa enligt ämnets nya centrala innehåll. Motsvarande siffra för gymnasielärarna är sex av tio.
Hans Nilsson är tillförordnad gymnasiedirektör i Malmö och han märker av att det finns en oro.
– Ja, det är många som känner sig osäkra. Och vi tycker väl att skrivningarna i läroplanen är luddiga, säger han.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, tycker det är svårt att avgöra om skrivningarna är luddiga eller inte.
– Det är svårt att diskutera om det är luddigt formulerat när de flesta matematiklärare inte har klart för sig vad ämnet innebär överhuvudtaget, säger hon.
Läs också: Skolan ska digitaliseras – men regeringens strategi får kritik
Det är tydligt att lärarna också känner ett starkt behov av fortbildning och kompetenshöjning. Just nu kör sju olika högskolor och universitet utbildningar på uppdrag av Skolverket och trycket på dem har varit hårt. Skolverket har också en bredare webbkurs med namnet Om programmering med 500 platser som snabbt blev fulltecknad trots att Skolverkets hemsida låg nere när det var dags att söka den.
– Ser man till den strikta ansvarsfördelningen så är det huvudmannen som ansvarar för att personalen får den fortbildning de behöver. Men sedan hjälper vi från statens sida till att erbjuda utbildning så att det finns tillgängligt för att underlätta för huvudmannen, säger Peter Karlberg som är undervisningsråd på Skolverket.
Men trots att det görs fortbildningsinsatser tycker Åsa Fahlén inte att staten har avsatt de resurser som krävts även om behovet av fortbildning finns med i den digitaliseringsstrategi för skolan som nyligen presenterades.
– Strategin är bra i sig, men där nämns inte hur fortbildningen ska finansieras. Mattelyftet var finansierat och fungerade bra och de förutsättningarna borde finnas för programmering också, säger hon.
Hon pekar också på att skolledningen har ett jätteansvar.
– Här gäller det att fokusera och lägga all fortbildningstid till detta – det behövs handledarresurser och att man sätter sig in i material.
Ska fortbildning i programmering prioriteras?
– Ja, det tycker jag. Annars riskerar vi att programmering inte alls tas om hand. Problemet är just att lärarna ska hinna fortbilda sig samtidigt som det införs.
Läs också: Snart ska ditt barn lära sig att tänka datalogiskt – och att misslyckas
Åsa Fahlén tycker att tågordningen borde ha sett annorlunda ut så att man sett till att lärarna fått lära sig programmering innan det infördes i skolan.
– Det är ju dessutom så att det finns många lärare som visserligen kan programmering – men de vet inte hur man lär ut.
Men att alla lärare som är berörda skulle ha den kompetens som behövs till nästa höst – nej, det tror Peter Karlberg knappast är möjligt.
– Det här kommer att ta lite tid innan alla får tillfälle att gå och innan det är på plats, säger han.
Och forskaren Linda Mannila som arbetat länge med frågor kring skolans digitalisering tycker det är viktigt att avdramatisera programmering i skolan.
– Det är inte ett Mount Everest som man måste över. Det går bra att använda sig av något material som redan finns och testa i klassen, säger hon.
Som lärare är man van att kunna innehållet bättre än eleverna och därför kan det vara ovant att introducera ett område där man känner sig osäker och där det kan finnas elever som kan mycket mer än man själv.
– Det är ju inte de eleverna man måste anpassa sig efter, det handlar om att ge alla en grund att ha med sig. Och även om man inte behärskar verktyget så handlar det ju också mycket om problemlösning och logiskt tänkande och det har ju läraren ofta med sig i sin ryggsäck.
Läs också: Svensk edtech formerar sig för att växa – "vi ligger i täten"
Linda Mannila tycker också att det är viktigt att inse att det här är något som måste ta tid. Hon har själv varit involverad i Finlands arbete med att införa programmering i läroplanen.
– Det har bara gått ett år så det är självklart så att det finns mycket osäkerhet kvar. Men det man måste förstå är att det inte finns någon färdig lösning, vi vet inte ännu exakt hur det ska göras. Vi måste pröva oss fram och dela med oss kollegialt som en slags crowdsourcing, säger hon.
Det resonemanget köper inte Åsa Fahlén.
– Nej, alltså det är ju inte så att vi är klara efter en fortbildning, man är aldrig färdiglärd utan måste fortsätta utvecklas hela tiden. Men har man inga förkunskaper alls i programmering när det börjar – ja, det är som att lära sig tyska samtidigt som man ska lära ut det.
