Det har gått två år sedan Polisen inrättade Nationellt it-brottscentrum. Från 45 personer kommer enheten i vår att ha vuxit till 80–90 personer – vilket i ärlighetens namn innebär att det gått lite långsammare än vad som planerats ursprungligen.

– Ja tanken var att vi skulle ha varit 100 i slutet av i år, men hittills är vi runt 60. Det handlar om det gamla vanliga, tajt budget och anställningsstopp. Och så att vi rent praktiskt inte har tillräckligt mycket fysisk plats just nu, stolarna räcker helt enkelt inte, säger kriminalkommissarie Anders Ahlqvist som arbetat med it-brott i nästan 20 år.

Men nu ska det satsas mer på att få in it-kompetenta personer i Polisen. I våras beslutades att alla regioner ska ha ett eget it-brottscenter.

Även det har försenats av budgetskäl – fast i augusti gick statsminister Stefan Löfven ut och lovade 7,1 friska miljarder till Polisen och rikspolischefen gjorde klart att pengarna bland annat ska gå just till att bygga upp de regionala it-brottscentren. 300 personer ska arbeta på dem 2020 är målsättningen.

Som ett steg i att flytta fram positionerna för it-kompetens inom Polisen är det en stor framgång, enligt Anders Ahlqvist.

– Det är en stor konkurrens om pengarna. Narkotikabrott, skjutningar, våldtäkter – det är mycket saker där det trycks på att vi måste satsa och jag har full respekt för det.

Läs också: Vem försöker sänka transportsektorn? Ingen har några svar

Tricket är att om de regionala it-brottscentren får den roll som det är tänkt kan de bidra till att motverka just alla de brott som han listade och en mängd andra.

– I dag har i stort sett alla brott en it-komponent i sig och det är våra poliser inte utbildade för, säger Anders Ahlqvist.

Det finns ingen polis som inte kommer i kontakt med problemet konstaterar han.

Hur ska man göra när man är först på en brottsplats ur ett it-perspektiv? Om en dator står på så gäller det att inte dra ur sladden för då kan den krypteras, ett vittne kanske kommer fram med en mobilfilm och då måste man ta hand om den på rätt sätt.

– Det är helt andra krav i dag och vardagskompetensen ute bland poliser är tyvärr väldigt låg. Utbildningen är heller inte bra, säger han.

Men ute i regionerna tas it-brottscentren inte alltid emot med öppna armar.

– Motståndet kommer ofta från chefer som känner trycket att de måste klara många saker samtidigt. Och nu ska de plötsligt ta 15 personer till det här – så var ska de tas ifrån. Men jag tror det här ändå tränger sig på, säger Anders Ahlqvist.

Han pekar på hur diskussionerna kring utpressningsvirus och ”hela näthatskakan” gör sitt.

– Ser man till den politiska nivån så tycker jag att det finns en väldigt stor acceptans för att det här är viktigt och att det ska prioriteras.

Även om breddkompetensen är dålig så har Sverige en bra spetskompetens på Nationellt it-brottscentrum. Från sin desk ger man råd och hjälper poliser att komma vidare med utredningar. Enligt Anders Ahlqvist är det ofta den som ringer blir förvånad över hur mycket som går att få fram som de inte hade en aning om.

På samma sätt är det tänkt att det ska fungera regionalt. Det blir en stödfunktion som hjälper till i alla tänkbara utredningar och som tar hand om mer renodlade it-utredningar själva.

– Det blir också ett nav för att samla kunskap – de får så mycket information så de kan börja se nya trender och mönster.

Läs också: Lättare för polisen att få data från Facebook om EU får bestämma

Tanken är också att de olika regionerna ska ha regelbunden kontakt för att berätta vilka trender de ser – kanske är det fler som märkt samma tendenser?

Ett av de största problemen framöver är enligt Anders Ahlqvist att datalagringsreglerna skärps.

– Jag är tjänsteman, jag går inte emot EU-domstolens dom. Men jag måste ändå berätta vilka konsekvenser det ger.

Utan att se mönster i hur olika personer kommunicerat blir det i praktiken omöjligt att lösa vissa brott säger han och ger dödsskjutningen vid Vårväderstorget i Göteborg som ett exempel.

– Eller fallet med den kidnappade mannen i Gävle som senare hittades mördad och där en hel familj dömdes. Vi hade aldrig kunnat knyta ihop dem och dra slutsatser av mönstren utan trafikdata.

När det gäller att få information från sociala medier som Facebook och andra teknikjättar som Google, Apple och Microsoft är nyheterna däremot godare ur polisiär synvinkel.

– Där har vi arbetat upp väldigt bra kontakter. Jag skulle säga att vi är bäst på Europa på att få ut information – framför allt för att vi har bra koll på vad som faktiskt går att få ut.

Exempelvis lämnar Facebook inte ut uppgifter om någon misstänks för hets mot folkgrupp eftersom det inte är ett brott i USA så det är inte lönt att be om. Annat kan ta tid – som fallet med våldtäkten som sändes via Facebook, där krävdes att en amerikansk domstol först tog ställning till om det fick lämnas ut innan svensk polis fick tillgång till det.

Läs också: Utredare: Det ska bli enklare att spåra svenska ip-adresser

Känns det inte hopplöst ibland när den nya tekniken gör att brottslingarna kan sitta var som helst i världen och är svåra att komma åt? Och polisen ute på fältet inte har kompetens att klara it-delarna i den brottslighet som sker här?

Jo, en del känns motigt tycker Anders Ahlqvist. När det gäller hat och hot på nätet är han pessimistisk – det kommer att bli sämre innan det blir bättre tror han.

– Där finns en övertro att det är en polisiär fråga att lösa. Visst ska den polisiära piskan finnas – vetskapen om att man kan bli lagförd. Men det är i grunden ett attitydproblem. Det är så mycket som fattas i dag – vi måste lära oss säga ifrån att man inte kan kalla varandra vad som helst på internet.

Men när det gäller den stora bilden är han mer optimistisk.

– Jag känner mig mer positiv i dag än för några år sedan. Många fler beslutsfattare är på banan nu, både inom Polisen och på den politiska nivån. De förstår att det här är viktiga delar i polisarbetet och att vi måste satsa på det. säger Anders Ahlqvist.