Många it-investeringar sker i onödan – så här slipper ni kasta pengarna i sjön

SCB:s undersökning från 2015 om vad svenska företag spenderar på it är den första de gjort sedan 2006, men den ligger ungefär i linje med vad Gartner, Forrester och andra har landat på.

Jaha, det låter väl bra? För dessa 97 miljarder får väl de svenska företagen modern, kostnadseffektiv och användarvänlig it? ”Well, think again”, som det heter. Precis som de enorma jordbrukssubventionerna inte kommer hårt arbetande småbönder till del utan i stället göder gigantiska livsmedelsbolag och godsägare är en stor del av dagens it-kostnader att betrakta som pengar i sjön.

Lite förenklat så kan ett företags it-kostnader indelas i tre delar. Den största, vanligen ungefär hälften, är inköp, ny- och vidareutveckling av applikationer: affärssystem, webbshoppar, inköpssystem, BI, CRM och liknande (eller kostnad för att hyra dem som tjänst). Ungefär 25 procent brukar vara förvaltning/support av existerande applikationer, och lika mycket är vad som ibland kallas rörmokeri: infrastruktur, drift, hårdvara, internetuppkoppling, operativsystem med mera – egen eller outsourcad.

Läs också: ”Specialistkompetens äts upp av konsultdrakarna”

Genom åren har jag och mina kollegor genomfört närmare 50 genomlysningar av it-situationen vid företag och organisationer i många olika branscher inklusive offentlig service. Ofta, men inte alltid, har syftet att få bättre grepp på it-kostnaderna och identifiera besparingsmöjligheter. Om man summerar dessa erfarenheter framstår följande mönster:

• Hälften av den största kostnadsposten, applikationer, kan skäras ner med 50 procent genom att välja moderna, mer kostnadseffektiva och ändamålsenliga applikationer.
   
• De andra kostnadsposterna, förvaltning/support samt infrastruktur, kan i genomsnitt reduceras med en tredjedel. Den största potentialen ligger i att reducera onödig komplexitet. Alla lönsamma flygbolag har en sak gemensamt: de har få, ibland bara en, flygplanstyp. Inte drygt ett dussin som hopplöst olönsamma SAS.

Om resultatet ovan är applicerbart på alla Sveriges företag – och varför skulle det inte vara så? – blir den hisnande slutsatsen att man slösar bort 40 av de 97 miljarder SCB uppger på onödigt dyr it. Detta drabbar givetvis lönsamheten och ägarna, men det får också andra effekter: Onödigt dyra affärssystem, applikationsöverlapp, och en snårig och komplex infrastruktur som tränger undan verkligt angelägna satsningar där it är involverat: knyta kunder och partners närmare med smarta tekniklösningar, utnyttja vad som finns av så kallad big data, profitera på sociala media, säkra GDPR-efterlevnad och annat som brukar beskrivas som den digitala transformationen.

De traditionella managementkonsulternas roll i denna miljardrullning måste också dras fram i ljuset. Det är en officiell hemlighet att det finns kickbackavtal mellan flera strategirådgivare och stora mjukvaruleverantörer som leder till att oavsett vilket kundens problem är så rekommenderar man att köpa en viss it-lösning, oftast flera gånger dyrare än nödvändigt.

Läs också: Systembyte för miljarder i Stockholmsvården – ”blir tuffare än Nya Karolinska”

De miljarder som spenderas i onödan dyker förstås upp någon annanstans: Många it-företag och programvaruleverantörer (liksom de managementkonsulter man samarbetar med) har marginaler som de flesta bara kan drömma om, även om man genom avancerad bokföring och listiga bolagsupplägg i lågskatteländer försöker dölja sina ohemula vinster. Det är dags att deras kunder rättmätigt gör uppror mot denna ordning. Eller går till andra leverantörer.