Vi har tidigare skrivit om Kammarkollegiets pågående driftupphandling som har stött på patrull i form av ett överklagande från bolaget Net at Once. Det speciella vid de överklagningsrundor som drabbat just driftupphandlingen är att det handlar om ett bolag som har valt att ta strid mot Kammarkollegiet trots att det inte ens är en inblandad part i upphandlingen. Något som bolagets jurist Pär Cronhult motiverat på följande sätt:

– Det är en illa genomförd upphandling. Man får inte teckna avtal som är längre än fyra år. Här har man valt att göra ett treårsavtal, med möjlighet till förlängning i fyra år. Det gör att konkurrensutsättningen snedvrids. En aktör kan vara upptagen med annat när anbud ska lämnas men vill ha en möjlighet att göra det senare.

Pär Cronhult och bolaget Net at Once är representanter för något man har valt att kalla Konkurrenskommissionen, vilken startats av tankesmedjan Den nya välfärden. Det här är inte första gången de drar igång juridiska tvister.

Läs också: Här går gränsen för Ericssons vd i neddragningarna

Men metoden att ge sig in och strida i upphandlingar man inte själv är inblandad i visade sig vara ganska meningslös. Tre rättsrundor senare kan man konstatera att samtliga instanser kommit fram till samma sak.

I fredags kom nämligen beslutet från Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD. Där framkommer att Net at Once överklagande avslås eftersom det aktuella bolaget inte är taleberättigat.

Samma svar fick bolaget i de två tidigare instanserna. Förvaltningsrätten avvisade bolagets ansökan om överprövning då bolaget ansågs sakna talerätt eftersom det ”vare sig lämnat eller haft för avsikt att lämna anbud i den aktuella upphandlingen”, och Kammarrätten kom fram till samma beslut.

Kammarkollegiets tidigare ramavtal IT-driftstjänster 2010 löpte fram till sista februari. Den nya upphandlingen är tänkt att ersätta det gamla ramavtalet, och den är uppdelad i tre anbudsområden: it-drift för små myndigheter, mellanstora respektive större myndigheter. Totalt beräknas avtalet omsätta runt en miljard kronor per år.

Läs ocksåBill Gates satsar hundratals miljoner på att anlägga en "smart stad"

Helt avgjort är det dock inte än. HFD:s beslut i fredags gäller mellanstora (100–400 anställda) respektive större myndigheter (över 400 anställda), medan små myndigheter fortfarande ligger för rättslig prövning. Men att de två delarna är avgjorda är ett minst sagt efterlängtat besked.

– Det här är en jätteglad nyhet för många. Det har varit en otroligt jobbig väntan där myndigheter, landsting och kommuner har suttit fast i ett år. Det är ungefär 800 organisationer som inte har vetat vad de ska göra, säger Mats Lindbäck, vd på Mlink och utgivare av Utkontrakterat.se, som hjälper köpare inom såväl näringsliv som offentlig sektor att outsourca sin IT.

Fakta

Mellanstora myndigheter
Atea
Axians
Proact Managed Cloud Services
Cygate
DGC
Evry
Excanto
Invid
IT-Mästaren
Tieto

Större myndigheter
Atea
Axians
CGI
DGC
Evry
Fujitsu
Tieto
Zetup