I den framtida ideala smarta staden är byggnaderna uppkopplade – hissar, belysning, konferensrum, lås, kaffemaskiner – och ger svar på när service krävs, hur utrymmena utnyttjas eller maskinerna är tomma. De självkörande bilarna kommunicerar med sensorer vid gatkanter och trafikljus, och talar om eventuella risker och gör avståndsbedömningar. Appar berättar var lediga parkeringsplatser finns och hur man bäst tar sig från en punkt till annan, utan att fastna i trafiken. Sopkärlen är uppkopplade och skärmar visar i realtid hur mycket energi som förbrukas av olika maskiner.
Den smarta staden byggs kort sagt av sensorer som samlar in data som i sin tur används för att hantera och utnyttja tillgångar och resurser effektivt.
Men ingen stad i världen kan ju egentligen göra anspråk på att vara smart i dag – vilken blir den första? Under Telias stora IoT-symposium i veckan handlade mycket om just de smarta städerna som växer fram – och bland expertisen som talade om det här rådde olika åsikter om vilken stad som når dit först.
Läs mer: Bäst igen – Stockholms CIO får hedrande utmärkelse
– 6,5 miljarder människor väntas leva i städer år 2050, det motsvarar 70 procent av världens befolkning. Det kommer att bli en tävling om vilken stad som blir smart först. Jag tycker själv att det händer mycket intressant i Barcelona, säger Petter Takolander, som är strateg på Microsoft.
Barcelona var alltså ett tips, med sitt aktiva entreprenörsliv, och som byggt ut IoT-system runt urbana tjänster, för att förbättra energieffektiviteten, sophantering och kollektivtrafiken. Amsterdam var ett annat tips. De har bland annat startat upp ett ambitiöst projekt som går under namnet Amsterdam Smart City, ett samarbete mellan näringslivet och myndigheter, och som ska föra samman startups och utvecklingsföretag i regionen.
Capgeminis CTO Stephen Brown tror emellertid att Stockholm blir första stad att kunna titulera sig smart.
– Jag tror det, säger han. Och det beror på att människorna i Stockholm är väldigt uppkopplade och engagerade i det här. Själva befolkningen är nyckeln i den smarta staden.
– Du behöver en kritisk massa som är engagerad, säg 50 000 personer eller fem procent av befolkningen. Men Stockholm och Sverige överlag har kommit långt i arbetet mot smarta städer med digitaliseringen av myndighetstjänster och funktioner som bank-id, med företag som Taxi Stockholm, matleveranser och tjänster som Kry.
Om du skulle säga ett årtal – när kan Stockholm börjar kalla sig en smart stad?
– Det här är ju projekt som tar lång tid, kanske 2019, då tror jag att den kritiska massan på 50 000 engagerade personer är uppnådd.
Läs mer: Stockholm storsatsar – lägger halv miljard på att göra staden digital
Även Johan Ander, som är ansvarig för smarta hem, IoT och smarta städer på finska energijätten Fortum talade om behovet av smartare städer. Han hade inte överraskande fokus på energikonsumtionen i de allt större städerna.
– En smart stad bör producera mer energi än den konsumerar. Mycket handlar om energieffektivitet, det är inte så att vi vill förändra vårt sätt att leva, utan då handlar det om effektivitet.
– Jag tror inte den smarta staden kommer att bli något drama, det kommer att komma stegvis, de uppkopplade prylarna smyger sig in i hemmet. Det har talats om de smarta kylskåpen sedan år 2000, men då fungerade det inte med de modem som fanns, i dag har vi snabba bredbandsuppkopplingar i stor skala. Sensorerna börjar bli billigare och levereras med kvalitet.
