Visst är det så att it i allmänhet, och systemutveckling i synnerhet, är svårt. Och visst finns det gott om exempel utanför it-branschen på att folk gör om misstag som andra har gjort sig skyldiga till tidigare.

Men ibland undrar man.

Snacket går om de nya teknikjättarna, företag som inte främst är it-företag, men som lyckats omvandla hela branscher med hjälp av it. Det handlar om företag som till exempel Uber och Spotify.

När analytiker pratar om de här företagen, och kanske ännu mer om färskare utmanare i till exempel Silicon Valley, så finns det ett mått på framgång som borde synas i sömmarna. Man hör ofta påståenden i stil med att ”företaget har X utvecklare”. Ju fler, desto bättre.

Läs också: Huggsexa om platserna när lärare måste kunna programmering – alla hinns inte med

Hur bra mått är egentligen antalet utvecklare?

Vi vet alla att systemutveckling inte är som att gräva diken. Det är osannolikt att ett utvecklingsprojekt avslutas dubbelt så snabbt om man dubblerar antalet utvecklare. Sannolikheten är nog större att det tar dubbelt så lång tid i stället.

Under de senaste dagarna har jag pratat med ett antal personer med insyn i de nya teknikjättarna. Beskrivningarna är samstämmiga. Det handlar om hundratals utvecklare, ibland tusentals, ofta med ett stort inslag dyra konsulter. Och ett antal av dem sitter och rullar tummarna. De har inget vettigt att göra, helt enkelt.

Om man gräver lite djupare så är förklaringarna enkla att förstå. Det är extremt svårt att expandera utvecklingsavdelningar snabbt. Organisation, metoder, processer, ledarskap och verktygsstöd hänger helt enkelt inte med.

Det här har man vetat om sedan åtminstone sjuttiotalet, men ändå verkar de nya ledande teknikföretagen gå i samma fälla. Till viss del kan det kanske förklaras med att det är nya, unga ledare som driver på expansionen på de här företagen. De har ingen egen erfarenhet att luta sig mot. Men i så fall är det ett allvarligt förbiseende av företagsledningarna att inte göra efterforskningar om hur andra företag har hanterat liknande situationer.

Jag tror att man blandar ihop var det behövs förändring och var man behöver dra lärdom av historien. När man omdanar affärsverksamheten, själva erbjudandet, i en bransch behöver man så klart göra många saker annorlunda än de tidigare dominanterna i branschen. Det är det som är det nyskapande.

Men det innebär inte att alla dyrköpta erfarenheter som de tidigare dominanterna gjort vad gäller mjukvaruutveckling saknar värde.

Men vad vet jag. Det kanske helt enkelt är extremt svårt att bedriva mjukvaruutveckling i företag som växer snabbt.

En aspekt på det här är hur de nya teknikjättarnas massrekryteringar påverkar hela it-branschen. Om de suger upp de flesta av de nya talanger som blir tillgängliga så blir det inte så många över till andra företag, där de nya förmågorna faktiskt skulle kunna göra mer nytta.

Läs också: ”Specialistkompetens äts upp av konsultdrakarna”

Jag säger inte att man ska lagstadga om vilka företag som ska få anställa. Men som nyutexaminerad systemutvecklare kan det vara svårt att veta att det kanske vore bättre för den egna utvecklingen att börja på ett mindre företag som inte växer så snabbt, i stället för att hoppa på något av de hetaste varumärkena.

Man kan jämföra med unga svenska hockeyspelare. Det har blivit en etablerad sanning att de flesta ”mår bra av ett år till i SHL”, i stället för att åka över till NHL tidigt.