Under de senaste åren har det uppmärksammats ett flertal fall med folk som har haft jobb på svenska it-bolag men tvingats lämna landet på grund av olika administrativa brister som uppstått längs vägen. Och det sker samtidigt som det finns andra nyanlända som överhuvudtaget inte kommer i kontakt med bolagen, och detta i en glödhet bransch fullkomligen skriker efter folk.
Men att lösa den till synes enkla situationen, där man på ena sidan har företag villiga att anställa och på den andra sidan utbildade människor som helst av allt vill jobba, är uppenbarligen inte alls så enkelt som det låter. Och det har fått branschorganisationen IT & Telekomföretagen att ryta till.
– Vi måste se över processerna. Det fungerar inte att det blir problem för att det saknas en siffra i personnumret eller för att någon saknar ett bankkonto. Första utmaningen är att se till att de världarna möts överhuvudtaget, säger Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på IT & Telekomföretagen.
Läs också: It-proffs pigga på att byta jobb – men bara om lönen är okej
Och han säger att det är bråttom om inte Sverige ska försämra sina möjligheter som attraktivt land att jobba i.
– Den dag vi lyckas lösa de här utmaningarna är det inte säkert att det är frid och fröjd för det. Vi måste bygga upp ryktet om Sverige igen. Det finns intresse och det finns kompetens, säger han och konstaterar att myndigheterna behöver hjälp.
– Arbetsförmedlingen lyckas inte alltid med det de ska och Migrationsverket har inte som uppdrag att matcha folk med jobb utan de jobbar med att göra bedömning och titta om det finns asylskäl. Man klankar gärna ner på myndigheterna, men det finns medarbetare där som verkligen gör stordåd. Vi anser att det behövs ett one stop-shop-system. Som nyanländ ska man inte behöva springa runt till olika instanser som inte är synkade utan då måste man kunna komma till ett ställe som verkligen ser till att hjälpa till att lotsa rätt.
En organisation som har lyckats bra är Jobbsprånget, som jobbar med den byråkratin. Deras mission är att matcha ihop industriföretag och nyanlända med akademisk kompetens och få ut dessa på praktik.
Och pratar man med it-konsultbolagen så finns det en tydlig önskan om att det ska bli lättare att anställa folk från andra länder. Inte minst i dagsläget när marknaden fortfarande är glödhet.
– Vi har inte haft just problemet med att folk har visats ut, men vi har upplevt att det är en krånglig process när vi ska anställa. Det är otydligt och svårt att få den hjälp som behövs för att en anställning ska bli av, säger Beatrice Silow, kommunikations- och kulturchef på Sigma.
– Vi har två vanliga scenarier. Ett där vi vill anställa folk som redan har kommit till Sverige. Det kräver väldigt mycket och det blir alltid en massa extraprocesser i det förfarandet. Det andra scenariot är arbetskraftinvandring, om vi till exempel vill anställa en person från Indien eller Polen hit. Det handlar ofta om riktiga teknikess där vi har svårt att hitta kompetens i Sverige. Men när vi vill att de ska anställas i Sverige blir det ofta problem och blir en jätteapparat med långa handläggningstider och ett avancerat maskineri.
Läs också: ”Sluta leta it-kompetens utomlands – utbilda din personal istället”
Och i kampen mot den byråkrati som uppstår när nyanlända som inte är svenska medborgare ska anställas finns det alltså ett gott exempel. Alexandra Ridderstad, verksamhetsansvarig för Tekniksprånget och Jobbsprånget, säger att de jobbar med allt från fåmansbolag till storbolag som Volvo, men även med offentlig sektor. Organisationen är ett samarbete där staten och kapitalet bokstavligen sitter i samma båt. Från och med september finansieras satsningen av Wallenbergsstiftelsen, och Näringsdepartementet är också med.
– De arbetsgivare som medverkar uppskattar den service och den enkelhet vi erbjuder. För oss är det viktigt att det ska vara enkelt och att varje arbetsgivare ska ha en uttalad kontaktperson hos oss, säger hon.
Idag är det 150 medverkande arbetsgivare, där 200 praktikanter är ute på uppdrag på ett 50-tal orter runt om i landet.
– Arbetsgivarna uppger vilken kompetens de söker och sedan kan nyanlända akademiker, som ingenjörer, ekonomer, naturvetare och arkitekter aktivt söka praktikplats och sedan matchas arbetsgivarna med de sökande. Vi ser oss som ett matchnings- och praktikprogram som vill skynda på introduktionen till den svenska arbetsmarknaden, säger Alexandra Ridderstad.
Vanliga hinder när folk som nyligen kommit till Sverige ska söka jobb är dels språket, dels att deras meriter inte är anpassade efter svenska krav och villkor. Och den detaljen är också en viktig del för Jobbsprånget.
– Man behöver inte kunna svenska, utan allt sker på engelska. Dessutom behöver man inte ha validerade betyg utan det kan ske parallellt medan man gör sin praktik. Hela praktiken sker först och främst på engelska, men vi ser att det är det absolut snabbaste sättet att lära sig svenska på också.
Hon säger att de behöver ungefär en månads förberedelse innan det är klart för praktiken som pågår under fyra månader.
– Det sker i samarbete med Arbetsförmedlingen. Varje praktikplats sker med en lokal handläggare. Efter praktiken får 70-75 procent jobb. Hur svårt kan det vara, brukar vi säga. Vi kommer utifrån och har med oss arbetsgivarna. Jag tror att den här modellen kan användas på flera ställen, säger Alexandra Ridderstad och konstaterar hur viktigt det är för nyanlända att bryta sitt utanförskap.
– Det händer något med människor som får vara inne i ett system för länge. Men man behöver inte krångla till det. Vi tycker att siffrorna talar sitt tydliga språk.
Sigma är ett av de it-bolag som har testat Jobbsprånget, och Beatrice Silow är minst sagt nöjd med utfallet:
– Jag blev förvånad över hur smidigt det var. Man undrade nästan om det inte var fler papper som behövde fyllas i? Vi tycker att det är ett väldigt lyckat sätt att hjälpa företag.
