Det här kan låta som höga siffror – ett underskott på 70 000 personer som arbetar med it eller andra digitala verksamheter år 2022 i varje fall om inte särskilda åtgärder görs – men verkligheten kan bli ännu tuffare. Åtminstone enligt den paneldiskussion som följde i samband med att rapporten presenterades i morse.

– Jag tror den siffran är för låg, kommenterade Carl-Johan Hamilton, som är vd för Ants Code at Heart och ordförande för medlemsorganisationen It & Telekomföretagens it-kompetensråd. Det är väldigt många företag som traditionellt inte arbetar med it som behöver it-kompetens, och det ökar väldigt kraftigt.

Enligt rapporten är det i dag över 300 000 som arbetar inom vad de kallar den digitala sektorn i Sverige, där inte bara it- och telekombranscherna ingår, utan också de som arbetar med it inom andra sektorer.

– Det som sker om inte de här personerna kommer fram är dels utebliven tillväxt och expansion och dels en sämre kvalitet på it-systemen man inför på företagen, säger Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på It & Telekomföretagen.

Läs också: Utländska it-proffs kastas ut trots skriande kompetensbrist. Hur löser vi det?

De kompetenser som starkast efterfrågas är programmering, arkitektur och projektledning.

– Men det som ökar mest är kvalificerad dataanalys och it-säkerhet, men de kommer då från relativt sett lägre startnivåer.

I kartläggningen försöker de också få grepp om behovet av kompetenser inom specifika programmeringsspråk och andra digitala verktyg samt inom olika databastekniker. Men den kategori som toppar här är ”generell programmeringskompetens oavsett språk”, framför javascript och HTML5.

Närmare bestämt 70 procent av företagen ser att behovet av generell programmeringskompetens ökar med upp till 15 procent varje år. Kartläggningen som It & Telekomföretagen gjort bygger både djupintervjuer och enkätundersökning bland 434 företag.

De åtgärder som behöver vidtas spänner över ett brett fält. I rapporten pekas på fyra insatser som är nödvändiga. Först och främst kraftfullare generella satsningar på digitalisering. Det saknas hos politikerna en verklig insikt om den förändringskraft som digitaliseringen innebär, enligt rapporten. Den digitaliseringsstrategi som regeringen presenterat är ett steg framåt, men allmänt formulerad.

Därutöver behövs ”satsningar på skola, ungdomar och yrkesval” och på ”högre utbildning och fortbildning under karriären”.

Ytterligare en punkt som behöver göras och som kom att diskuteras mycket i den paneldiskussion som följde efteråt är främjandet av migration och integration.

– Vi utvisar personer som har jobb, och det är en fråga som vi har diskuterat länge, men som fortfarande inte har fått någon lösning, säger Carl-Johan Hamilton. Det här är ett akut problem och jag tycker det finns en bristande insikt om hur viktigt det här är.

De politiker som var representerade i paneldebatten när rapporten släpptes höll emellertid inte med om att insikten saknas.

Läs också: Så förändras it-avdelningen i kompetensbristens spår

– Det är självklart att man ska få stanna om man har en anställning i Sverige, men demokrati tar tid. Alla är överens om det här och då måste vi hitta en gemensam lösning, säger moderata riksdagsledamoten Maria Stockhaus.

– Vi måste också bli bättre både på att locka hit internationella toppstudenter och att få dem att stanna kvar, säger Fredrik von Essen, som anser att målet bör vara en ökning om minst 10 000 fler internationella toppstudenter, varav minst hälften ska vilja och kunna stanna i Sverige efter examen.

Det senare kan ske genom generösare stipendieprogram och förlängd tidsfrist för att stanna kvar i Sverige för att söka arbete efter examen.

Khashayar Farmanbar, kommunalråd i opposition (S) i Nacka och före detta vd i it-branschen säger:

– Jag skulle också vilja arbeta mer med finansieringskluster, så att om nästa Google startar upp i Sverige så ska de stanna kvar här, inte försvinna till Silicon Valley. Då måste det finnas finansiering.

Han var vidare positiv till vad som är på väg att hända inom området på skolorna.

– Äntligen kommer skolans digitaliseringsstrategi, där jag tycker det är särskilt viktigt att man pekar på att alla ska vara digitala producenter, alltså inte bara konsumenter. Då måste också utbildningen för lärare stödja detta, medvetenheten för detta finns.