I flera år har EU diskuterat hur den inre marknaden för e-handel ska göras smidigare. En del i det har varit att e-handlare helt enkelt inte ska kunna neka kunder från andra medlemsländer, så kallad geoblockering.

Och nu har Europaparlamentet, rådet och kommissionen till sist kommit överens om ett gemensamt förslag, även om den slutgiltiga skrivningen inte är helt klar ännu.

På vägen från de ursprungliga utkasten har det dock kompromissats en del, konstaterar Stefan Kvarfordt som representerar branschorganisationen Svensk Handel i Bryssel.

– De nya reglerna innebär att den kund som letar sig in på din e-handelssajt ska kunna handla där oavsett var i EU kunden finns – Portugal, Tyskland, Frankrike. Du får inte blockera tillgången genom att bara ha adressfält som passar svenska kunder, exempelvis, säger han. 

Stefan Kvarfordt
Stefan Kvarfordt representerar Svensk Handel i Bryssel.

– Men – och det är ett mycket viktigt men – du är inte skyldig att leverera. Det är bra att leveranstvång skippades, eftersom ett leveranstvång också var det som våra medlemmar varit mest kritiska till och sett som mest betungande.

Om någon i ett annat land köper en vara är det helt enkelt köparen som får lösa det genom att exempelvis hämta varan i någon butik, om det är en större e-handlare, eller komma och hämta den i Sverige om det är en mindre.

Läs också: Larmet: Tusentals falska e-butiker med norpade domännamn i Sverige

Leveransen av själva produkten får väl ses som själva kärnan i e-handel, så frågan är om e-handlarna kommer att ställas inför problemet.

– Nej, det är ju lite av en grundinvändning att det här blir mer av en principiell fråga. Vi för vår del ser inte att det finns en konsumentmarknad, säger Stefan Kvarfordt.

Jörgen Bödmar är ordförande för Emota, e-handlarnas gemensamma lobbyorganisation i EU, och han pekar på att även om det inte finns en skyldighet att leverera så ställer kraven ändå till det just genom att e-handlarna tvingas anpassa sina sajter för att inte stänga ute andra EU-kunder.

Men också att man faktiskt måste ha en beredskap för vad som gäller om man säljer till ett land man inte känner till.

– Vad händer om jag säljer en vara som någon annan har de immateriella rättigheterna till i det landet? Eller om varan innehåller något som är förbjudet där? 

Jörgen Bödmar
Jörgen Bödmar är ordförande för lobbyorganisationen Emota.

Han lyfter också fram kravet att man ska erbjuda samma betalsätt i hela EU.

– Det är oklart hur långt det sträcker sig. Om du exempelvis tar betalt med faktura så är frågan om det i praktiken innebär att du måste låta personer betala med faktura i länder där det inte går att göra kreditbedömningar.

Och Stefan Kvarfordt konstaterar att även om man inte levererat varan så är frågan vad som gäller om den ska returneras till följd av reklamation.

– Det är fortfarande många oklarheter, säger han.


Missa inte eventet alla pratar om: Webbdagarna Stockholm 20-21 mars 2018 »


Patrik Müller är e-handelsexpert på betaltjänstföretaget Dibs, och han tror inte att förslaget kommer att öka e-handeln mellan länderna i någon större utsträckning.

– Men det innebär att kunder inte kan stängas ute från e-handelssajter i andra länder om de vill se exempelvis hur priserna ligger där, säger han.

Ett exempel kan vara att någon ska handla sneakers av något känt märke och automatiskt skickas till den svenska versionen av sajten.

– Nu ska det krävas att kunden godkänner vart man dirigeras, och man ska också kunna välja att gå in och se hur priserna ser ut på den rumänska sajten, och kanske den medvetenheten kan påverka priserna, säger han. 

Patrik Müller
Patrik Müller, e-handelsexpert på Dibs.

De nya reglerna gäller också för e-handel när det gäller elektroniska tjänster av olika slag. Exempelvis ska biljetter kunna köpas direkt från ursprungssajten utan mellanhänder. Men trots att det låter som en enklare manöver än att öppna e-handel för fysiska varor har det sina begränsningar, konstaterar Patrik Müller.

– En hel del event, som fotboll, är undantagna på grund av rättighetsproblem. Och en del trodde att det skulle betyda att utbudet hos streamingtjänster som Netflix skulle bli detsamma i alla länder, men det kunde EU inte rå på, det var en för stor bit att tugga i sig.

Och även han pekar på att det finns en del inslag i förslaget som han tycker skapar problem.

– E-handlare ska inte kunna diskriminera EU-medborgare och spärra bort kort. En del tillåter bara ip-adresser i Sverige för att säkra sig mot bedrägerier, men det ska inte tillåtas. Men det kommer nog ta lite tid att förstå exakt vad allt i förslaget innebär.

Läs också: Tufft för elektronikbutiker när e-handeln tar över

Alla tre är överens om att EU börjat i fel ände genom att lägga ansvaret på e-handlarna. I stället borde man göra det enklare för e-handlare att sälja i EU genom att harmonisera olika regler och skapa bättre möjligheter till leveranser.

Och de är kritiska till grundprincipen i förslaget – att e-handlarna inte själva ska få välja till vem de vill sälja.

– Det ska vara en möjlighet men inte en skyldighet. Det är absolut inte något som EU ska lägga sig i, säger Jörgen Bödmar.

De slutliga skrivningarna blir klara senare i år och publiceras troligen i början av nästa, vilket innebär att reglerna träder i kraft tidigast i oktober nästa år.

Stefan Kvarfordt tycker dock att e-handlarna kan ha lite is i magen och inte oroa sig alltför mycket.

– Det finns ingen anledning till panik. Men vi håller ett öga på utvecklingen och hur detta kommer fungera i praktiken för företagen, säger han.