Sveriges myndigheter uppmanas att samverka mer för att driva på digitaliseringen. Regeringen skriver i sin digitaliseringsstrategi att ”samverkan är avgörande för möjligheten för kommunala och statliga myndigheters möjligheter att hantera sina åtaganden och ge en service som motsvarar människors behov och förväntningar.”

Men i somras kom en dom från Kammarrätten som kan stjälpa samverkanstanken. I domen slås fast att den samverkan som skett mellan Riksarkivet och Kungliga Biblioteket där Riksarkivet digitaliserat dagstidningar åt KB ligger under Lagen om offentlig upphandling, LOU, och alltså borde ha upphandlats.

Myndigheter kan visserligen ingå samverkansavtal med varandra utan att upphandla men i domen slår Kammarrätten fast att de två myndigheterna visserligen är del av samma juridiska person, staten, men att de i det här fallet är för fristående från varandra för att det ska gälla.

Domen är överklagad till Högsta Förvaltningsdomstolen som ännu inte beslutat om prövningstillstånd – men den har redan fått effekter på högprofilerad statlig samverkan.

Nu bromsar nämligen Försäkringskassan sitt erbjudande att sköta andra myndigheters it-drift som regeringen gett dem i uppdrag att göra.

– Vi började på allvar förstå konsekvenserna av den här domen när vi förde samtal med den första myndighet som vi planerade att sköta it-driften åt. Vi vet inte om vi ses som separata verksamheter, säger Stefan Olowsson, cio på Försäkringskassan.

– När deras och våra jurister tittade på det så upptäckte de detta – och det finns ingen jurist som kör på i ett sådant läge. Det lägger hämsko på hela diskussionen om samverkan.

Läs också: Efter Transportstyrelsen: Försäkringskassan tar hand om myndigheters it-drift

Försäkringskassan har länge haft tanken att kunna stötta andra myndigheter med it-drift och i svallvågorna efter Transportstyrelsens outsourcingskandal fick man i uppdrag av regeringen att se över möjligheterna att erbjuda det.

– Här finns det ju en tanke om säkerhet, att det är säkrare att hålla vissa myndighetsdata i Sverige. Men som det ser ut nu kan vi inte fullfölja uppdraget.

I domen pekar man bland annat på att Riksarkivet och Kungliga Biblioteket ligger under olika departement.

– Skulle det betyda att vi bara kan hantera it-driften åt andra myndigheter som ligger under Socialdepartementet då, säger Stefan Olowsson.

Han frågar sig också hur andra EU-länder hanterar detta.

– I exempelvis Finland har man myndighetsgemensam it-drift samtidigt som förvaltningen är uppbyggd på ett liknande sätt som i Sverige. Och vad gäller för samverkansprojekt som Mina meddelanden? Det här är ett jättestort dilemma som måste lösas.

Läs också: Hela statens it-drift kan samlas i statlig molntjänst – sparar miljarder

Anders Asplund, chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten, vill inte uttala sig om konsekvenserna av Kammarrättens dom.

– Jag vill inte spekulera om det. Det här är fortfarande ett öppet mål och vi vet inte hur det slutar, säger han.

Men han konstaterar samtidigt att det är en omdiskuterad fråga var gränsen går mellan egenregi, som handlar om egenproducerade varor och tjänster, och det som kan anses vara ett mer regelrätt köp, och därmed ska falla under lagen om offentlig upphandling.

– I Nämnden för offentlig upphandling på 90-talet gjordes uttalande om att den här typen av anskaffning mellan statliga myndigheter inte ska omfattas av upphandling och det finns också uttalanden i förarbeten till upphandlingslagarna som går i samma riktning. Men det har aldrig tidigare hänt att frågan huruvida det finns upphandlingsplikt mellan statliga myndigheter gått så långt som till prövningstillstånd i högsta instans, säger Anders Asplund.