Swish är ett passande namn – för fortfarande efter fem år går alla kurvor bara uppåt och det går undan. Nu har det hunnit gå nästan ett år sedan det enda stoppet hittills – när man fick dra i nödbromsen för Swishtjänsten för e-handel våren 2016 och den kunde återstartas först i slutet av januari i år.

Men sedan dess har den rullat på som tåget och under året har antal e-handelstransaktioner med Swish gått från drygt 45 000 i januari till nästan två miljoner i november.

Black Friday gav en viss draghjälp och ett nytt rekord för det totala antalet transaktioner med Swish, inte bara e-handel, slogs på fredagen den 24 november.

– Då gjordes nästan 1,5 miljoner swishningar på en dag, det är vår största dag hittills. Och lördagen låg inte långt efter med 1,3 miljoner, säger Anna-Lena Wretman, vd på Swish.

Läs också: Swish blev bankernas killer app – så ska tjänsten utvecklas

Att Swish snabbt etablerat sig även på e-handelsmarknaden får även stöd av sin årliga rapport om e-handeln i Sverige som betalningstjänsttleverantören Dibs gjorde tidigare i höst. Även om kort fortfarande används mest när vi handlar på nätet har Swish på ett knappt år tagit plats på listan över de mest populära betalsätten. 15 procent använder helst Swish när de betalar med mobilen.

Swish hamnar också i topp när användarna själva listar vilket betalsätt som är enklast och snabbast i rapporten. Men det finns en akilleshäl enligt utfallet i rapporten – säkerheten. Bara 12 procent av användarna säger att Swish är säkrast.

– Vi har ju inte haft några säkerhetsproblem eller intrång men jag tror att den känslan kan komma sig av att det talats om Swishbedrägerier som handlat om att någon exempelvis lämnat ifrån sig koder till sitt bank-id, säger Anna-Lena Wretman.

Men hon pekar också på att det också finns en risk att oseriösa aktörer på nätet smittar av sig på Swish.

Anna-Lena Wretman, vd på Swish
Anna-Lena Wretman, vd på Swish.

– Betalningen sker ju i realtid så om sedan inte varan kommer så är det självklart så att användaren kan känna sig lurad. Men det beror ju inte på ett säkerhetshål i Swish utan på konstruktionen, att betalningen sker i realtid.

Samtidigt som hon är tydlig med att det är ett bedrägeri som ska anmälas till polisen konstaterar hon att det också gjort att Swish funderar på om man ska bygga in ett bättre konsumentskydd i sin tjänst.

– Kanske kan vi hitta någon tjänst där man kan känna och klämma på varan innan man betalar. Om det finns intresse så tittar vi gärna på hur ett konsumentskydd skulle kunna se ut.


Missa inte eventet alla pratar om: Webbdagarna Stockholm 20-21 mars 2018 »


Anna-Lena Wretman konstaterar också att vissa av bankerna erbjuder skydd för när kort missbrukas och även när Swish gör det. Men hon vill inte heller måla upp det hela som ett jättelikt problem.

– På de sajter man känner till och är trygg med ska det ju inte vara något problem att betala i realtid, med Swish.

Under året har också flera stora aktörer lagt in Swish i sina tjänster – exempelvis i SJ:s bokningsapp och hos Svenska Spel och ATG.

– När de berättar om hur det går låter det som om de gör reklam för oss. De beskriver hur det bara tar några veckor från att de lagt in Swish så är andelen som använder det som betalsätt uppe i 25 till 30 procent, säger hon.

Finns det några sådana aktörer som drar de riktigt stora volymerna när det gäller Swish för Handel? 

– Det är inget vi ser men vi kan konstatera baserat på det gensvar vi får att många transaktioner kommer från kollektivtrafiken som också ger oss bra feedback. Men också spelbolag och stora kedjor som Lindex rapporterar om att många använder Swish.

Framåt finns många idéer om hur tjänsten kan utvecklas på alla möjliga områden. Anna-Lena Wretman nämner sådant som att göra det enklare att koppla ihop tjänsten till andra appar, som exempelvis appar för att dela notan.

Läs också: Swish blev bankernas killer app – så ska tjänsten utvecklas

– Vi tittar också på olika överföringstekniker för att få betalinformation att gå från kassaterminalen till mobilen. Och även att få in kvitton så att användarna kan hålla reda på sina betalningar, säger hon.

En annan tanke är att vi som privatpersoner, liksom i tjänsten Swish för Handel, ska kunna pusha ut betalningspbegäran till personer som är skyldiga oss pengar.

– Kanske är man trött på att tjata om att man behöver få tillbaka pengar för lunchen. Då ska man som privatperson kunna skicka en betalningsbegäran. Och vi tittar också på möjligheten att erbjuda utbetalningar som kan ersätta enstaka kontantutbetalningar, som bara dyker upp en gång, med Swish.

Läs också: Nu kan du swisha till ditt eget konto

Nyligen deklarerade några forskare ett slutdatum för när handeln slutar med kontanter. Kommer Swish att få en roll i det nya ekosystem som krävs då? 

– Ja det tror jag. En av anledningarna till att Swish skapades var att bankerna såg att det behövdes ett alternativ till kontanterna och ville hjälpa till i den omställningen, få fram ett alternativ. Nu driver vi väl i viss mån på utvecklingen. Men man ska komma ihåg att över hälften av alla mellan 65 och 79 år swishar kontinuerligt så det är inte så åldersrelaterat som många tror, säger Anna-Lena Wretman.

Fakta

  • 6 miljoner användare (= 100 000/mån)
  • 14 miljarder kronor skickades
  • 26 miljoner betalningar gjordes
  • Peak-hour: 33 betalningar per sekund
  • Lönedagar och storhelger skickas över en miljon swishningar per dag
    Källa: Getswish